Planet jozz

Z:a: London

2011-05-24T13:22:58+00:00

Så tog man sig från Bengaluru till London. Jag skulle vilja berätta om flygresan men efter att ha suttit 8 timmar på flygplattsen eftersom flyget lyfte 6:30 och sista bussen gick 11:00 så är allt jag kan säga att det gick att sova.

I London så hade jag lite vänner som dök upp vilket var otroligt roligt. Vi drog på Natural History Museum , Harrods (med opera ), The Tower of London och lite krogar och restauranger. London i sig var helt otroligt. Uppstädat och tvättat inför kungligt bröllop och alla träd hade just slagit ut så bladen var lysande gröna.

Ett av de starkaste minnena var när vi hade tappat bort os lite och kom förbi ett parkerings-stängsel där hela stängslet var fullt med upphängda blommor. På många av blommorna så satt det små lappar med texter som "We will never forget you". Vi hade råkat på Cross Bones Graveyard . En gammal begravningsplats för mindre uppskattade element i samhället som hade stängts 1853. Efter stängningen har invånarna i området försökt behålla minnet av de begravda där mot lokalpolitiker och byggnads entreprenader.

Slutade dock London tillbaka på Hostel och drog runt lite i London med folk därifrån. Såg bland annat British Museum och Speakers Corner med vanliga tokstallår , religiösa tokstallår och politiker . :)

Men nu är jag hemma och ska se om jag inte kan göra Sverige i sommar. :)

Z:a: Södra Indien

2011-04-29T12:26:33+00:00

Efter en skön paus i Kozhikode så vart det tåg till Kochi.

Koshi

Koshi är en fiskestad i södra Indien med brittiska rötter.
I Koshi drog vi ut på båt-safari i kanalerna i Kerelas backwaters.
Mycket bättre än jag förväntade mig

Ooty

Vi fick ett förslag från Akki (en indisk vän) att prova Ooty . För att ta sig från Koshi till Ooty så är det en hel natt tågande med två byten som ligger lagom utspridda så man kan somna men aldrig riktigt sova innan nästa station. De två första tågen är vanliga indiska natt-tåg som tar en till Mettupalayam och där ifrån går ett gammalt, gammalt ång-tåg på en smalspårig kuggstångsbana. Det är ett världsnatur-arv. Vi hade biljetter till tåget men de var endast vänt-listade, så om 27 personer hade avbokat sina biljetter så skulle vi få plats. Så klart så hände inte det men vi sprang runt på stationen och lyckades hitta ett boknings-skjul som var utan köer där vi lyckades få två biljetter.

Glada och lyckliga satte vi oss på tåget, köpte lite frukost från en gatuförsäljare och så var vi iväg. Tåget åker längs med bergväggar och över tunna gamla broar i ett underbart landskap. Vi satt och njöt av utsikten och tåget när det plötsligt small till bakom oss. Vi satt längs bak i tåget och loket puttade vagnarna framför sig så det var tåget som hade gått sönder. Efter att det stannat och all ånga hade försvunnit så kunde vi inspektera skadorna. Det var en av ång-cylinder-blocken som hade smällt, och smällt ordentligt. Så det vart en fyra timmars väntan på ett nytt lok. Vi vart bjudna på hemmalagat krydd-ris från en snäll indisk familj och när det nya loket äntligen kom så var det bara att backa tåget och åka till baka. Så nu gick det inga tåg till Ooty så vi fick sitta på en buss som gick över smala serpentin-vägar i fyra timmar för att nå staden.

Väl i Ooty så fanns där en underbar konstgjord sjö som vi vandrade runt.

Sista kvällen var vi inne Ootu, vi satt och vilade oss på en bakgata där det lekte några barn. Såklart vart de mer och mer intresserade av oss. Så efter ett tag stod de på en balkong bakom oss och ropade "Hello", men mer än så vågade de inte. Jag tog fram min kamera (en bra isbrytare) och försökte ta kort men de gömde sig direkt. Det vart som en lek. För att få med dem så började jag
spela in en video då de gömde sig utan att de visste om det vilken var super kul att titta på när jag visade upp den. Då släppte det och de kom ner och pratade med oss. Bakom stod mödrarna som ville att de skulle lära sig bättre engelska och därför manade de på barnen att prata med oss. De bjöd på snacks och visade upp lite lekar de brukade göra. Tillslut var vi tvungna att gå, vi skulle ju till Bengaluru och möta Akki igen dagen efter.

Mysore

Så i Mysore så träffade vi äntligen Akki som visade oss runt lite och så gick vi och tittade på palatset. Käkade god mat på banan-löv och bodde på det absolut lyxigaste hotellet jag bott på under hela min resa! Klockrent.

Medan vi var ute och gick så träffade vi på en dansande folkmassa , Akki trodde att det var för någon gud men var inte övertygad. :)

Bangalore

Sista stället i Indien var Bengaluru (Bangalore). Vart mer god mat med Akki och så kunde jag äntligen koncentrera mig lite på att köpa souvenirer och presenter. Jag försökte även hitta lite vykort sista dagarna men det är ganska omöjligt att hitta i Indien och just Bengaluru är inte en vanlig turist-ort så där är det ändå svårare.

Träffade lite skönt folk i en park sista dagen och fick åka Motorhojj i Benalurus trafik i 120, vilket var en kul och skräckinjagande upplevelse.

Z:a: Mer India

2011-04-16T20:17:35+00:00

Delhi

Så efter Rishikesk så var jag tillbaka i Delhi och mötte upp med Héléna som är en vän från Frankrike. Vi åkte såg ganska mycket i Delhi men jag tror att det finns mer att se. Vi såg moskeer, marknader och gick till ett shiekh tempel där de delade ut gratis mat till den som ville ha.

Efter Delhi vart det Agra och Taj Mahal.

Agra

Agra är det absolut mest turistiga som finns i Indien eftersom Taj Mahal ligger här. Men staden har även annat att bjuda på. Vi bestämde oss för att gå mesta bitarna i själva Agra men först så var det en taxi till en Tågstation för väsk förvaring.

Efter det var det gick vi till Taj Mahal. Tror inte jag behöver berätta vad det är, eller hur? För mig var det en liten besvikelse. Tror att jag hade för stora förväntningar. Men stort, vitt och torrt är det. En besvikelse var att de fontänder som finns runt hela huvudbyggnaden gapade tomma och torra.

Så efter en besvikelse så ville Héléna till Baby-Taj vilket betydde en riktig ordentlig promenad tillbaka till Agra och över floden som rinner igenom staden. För att korsa floden så gick vi över en tåg bro, precis sådär som man ser i filmerna vettni. En bar metall-bro med ett tågspår och en smal, smal gång-ränna brevid. Vi tog oss över bron och hann precis av när ett stort, långt gods tåg kom över bron i sakta, sakta mak.

Baby Taj är en byggnad som är föregångaren till Taj Mahal kan man säga. Båda är byggda i ungefär samma stil med skillnaden att Baby-Taj är äldre, mer färgrik och mindre. Detta vart höjdpunkten i Agra. Mycket vackert, mycket lugnt, nästan inga turister och med en mycket bättre atmosfär. Runt Baby-Taj finns gräs-lättar där vi tog en längre paus under ett träd med barn lekande i bakgrunden och Baby-Taj i förgrunden.

Vi tog en Rickshaw tillbaka till Red Fort vilket är ett gammalt, gammalt Fort som ligger precis i Agra. Var också bra, men var lite väl trött för att verkligen uppskatta det.

Så efter en dag i Agra så var det bus till Tunla bus-station, auto till Tunla tåg-station och sedan tåg till Varanasi.

Varanasi

Varanasi är kanske en av världens märkligaste städer. Den är en av världens längst kontinuerligt bebodda stad och en av de heligaste städerna i Indien. Staden ligger vid floden Ganges och det finns två åar som har sitt utlopp i Ganges i staden. Hinduer tror att om man dör mellan dessa två floder så bryts man ur reinkarnations-cykeln. Det är också från Varanasi världen skapades och

Mumbai

I Mumbai så drog vi ut till Elephant Island för att titta på grottor. Grottorna vart är gjorda av människor för länge länge sedan och är fulla med guda-statyer direkt gjorda ur berget. Grottorna vart förstörda av Portugiser när det hittade dem eftersom de inte var kristna, ett stadium alla religioner verkar gå igenom.

Kozhikode

Paus i Kozhikode , vi gjorde inte mycket. Men var nere vid stranden och gick och letade efter kanaler.

Kackamilla: Singapore, dag 78: MacRitchie reservoir

Camilla — 2011-04-09T16:19:14+00:00

Denna dag tog jag bussen till ett naturreservat som ligger vid en vattenreserv. Jag hade sett lite foton från detta ställe i min Lonely Planet guidebok och det verkade trevligt. MacRitchie heter stället, foton nedan:

Vädret var riktigt fint och det var härligt att vara ute i naturen:

Jag såg en hel del olika djur, bl.a. water monitor lizards:

Det fanns även halvstora ödlor och små ödlor, nedan en halvstor ödla:

Skogen bestod ibland av fina bambuträd:

Vackert!

Här och där så stötte jag också på apor, nedan några apor som letar mat. Strax efter att nedan stående bild är tagen så hörde jag skrik och en liten apa kommer springande ut från skogen rakt emot mig. Jag blev ganska skraj och hann tänka på rabies och andra sjukdomar från ett apbett. Men det visade sig att apan inte ville bita mig utan han sprang från en större apa som jagade honom.. :)

Det fanns också en hel del blomsterprakt att titta på:

Stora löv fanns också:

Efter ungefär halva promenaden så skulle jag promenera på en hängbro i höjd med trädtopparna, tyvärr var denna dock stängd för underhåll. Lite trist då det utlovades att man ganska ofta kunde se ormar som låg och solade där. Nåja, det fanns i alla fall ett utsiktstorn som jag vandrade upp i och utsikten var fantastisk:

Stigen jag kom gående på försvinner nästan i allt det gröna:

Det fanns även en del vatten såklart:

Nedanstående växt tyckte jag var lite häftig:

Jag stötte på lite fler apor efter vägen, dessa var lekfulla och hängde i träden och badade i vattnet.. Så söta, speciellt när de inte verkar jaga mig:

Dagen vid reservatet var riktigt bra! Trevligt att få se och uppleva lite djur och natur!

Z:a: Jai Guru Deva Om

2011-04-05T18:21:47+00:00

Destination, okänd...

Efter Gorakhpur så visste jag inte riktigt vart jag skulle dra. En vän från Frankrike skulle komma till Delhi innom några dagar så jag var tvungen att hålla mig därekring. Så jag tog ett flyg från Gorakhpur till Delhi, en natt på ett Hostel och tänkte att jag skulle se Jaipur efter det. Så jag drog från hostlet tidigt in till New Delhi Railway station för att få tag på biljett till Jaipur. På stationen har de ett turist-kontor som jag efter lite trassel hittade till (Metro-stationen för New Delhi station ligger på baksidan av stationen... bahh). Där var det lång kö och när jag kom fram till första stationen för att få tåg-nummer och en biljet-beställnings-form så sade en "ytterst trevlig" informations-tant "Jaipur! No train today!". Jag hade läst lite om Hardiwar så frågade om det istället. "Hardiwar! Sleeper only! One person, take form!" fick jag tillslut ur henne. Efter det var det längst bak i kön och mer väntan. Medan jag satt där och väntade kom en engelsk kille och frågade om det var någon som ville åka buss till Hardiwar med honom eftersom informations-tanten hade sagt till honom att alla tåg var fulla till Hardiwar. Jag berättade att jag minsan hade fått tåg-nummer dit och det skulle finnas plats. Jag skrev in två personer istället för en på formen och till slut var det vår tur. Inga problem att få biljett och det fanns till och med AC-Sleeper plattser kvar.

Så vi spenderade dagen runt New Delhi station och drog till slut till Old Delhi station där vårt tåg gick ifrån. När tåget kom in, en timma försent, så hoppade vi på tåget hittade våra plattser och där satt även en amerikan. Både han och engelskmannen var på väg till Rishikesh vilket ligger en timmas buss från Hardiwar. Eftersom jag inte hade någonstans att bo eller viste något om Hardiwar så bestämde jag mig för att hänga på dem. När vi kom till Hardiwar tog vi bussen mot Rishikesh. På bussen stötte vi på ytterligare en engelskman.

Rishikesh

Väl framme i Rishikesh så strosade vi runt och letade hotel och till slut så hittade vi ett billigt och bra hotel lite utanför själva staden. Rishikesk är en stad vid Ganges som är full av yoga-ställen och Ashrams. Eftersom jag inte är så intreserad av sådant så letade jag lite annat att se där. Visade sig att de hade lite vattenfall och så är det staden där Beatles spenderade sin knark-period på. Jag och amerikanen gick till Beatles ashram för att titta lite och det var helt otroligt. Det är ett ashram som har glömts bort. Efter beatles så gick stället i konken och sedan dess har det fått förfalla utan någon som har tagit hand om det. Folk har varit där och tagit allt av värde och allt annat har fått förfalla till ett ställe som är ett av det mest magiska jag har varit på. Fler-vånings-hotell och traditionella krypin där allt är skitigt, mögligt och sönder. Trädgårdarna har fått blomstra utan kontroll och allt med en underbar utsikt över Rishikesh.

Men jag hade bara två dagar där innan jag var tvungen att åka tillbaka till Delhi. Amerikanen skulle också till Delhi så vi tog en Sleeper, denna gång utan AC, tillbaka.

Z:a: Chitwan

2011-03-21T06:18:20+00:00

Chitwan

Chitwan är ett naturreservat i södra Nepal där det ska finnas tigrar, hjort, noshörning, elefanter, massor av fåglar och många andra djur. Jag bestämde mig för att ta två nätter där eftersom jag var ganska trött på Kathmandu och inte ville ha en 16 timmars bussresa till Indien framför mig. Så jag tog första buss-etappen mot Indien till Chitwan vilket var 6 timmar i en skitig buss som ständigt förflyttade sig söderut och mot lägre höjder. Vägarna var för det mesta ok och gick på små vägar längs med bergs-sluttningar och över små floder tills vi kom fram.

I Chitwan vart det mycket att se och hotellet var riktigt bra, dock utan internet. Dock var det ganska tomt och gästerna där verkade vara jag och en fransk familj (två döttrar med sin mamma). Men det var dags för natur och programmet lämnade inte mycket tid till umgänge.

Fågelskådning, åka elefant och kanot var på programmet. Vår guide var riktigt bra med god engelska och toppen humor. Jag fick se vilda hjortar, fåglar, vildsvin och noshörning. Dock tror jag noshörningen var semi-vild och höll till vid turist-stråken i väntan på lite mat. Men kul och ganska skönt var det att slippa backpacka i två dagar. Kan högt rekommendera att ta två dagar i Chitwan om någon ändå är i Nepal och har två dagar över.

Med en fot i Nepal och en i Indien

När Chitwan var klart så siktade jag in mig på Indien och Gorakhpur. Jag hade bestämt mig för att ta landvägen från Nepal till Indien. Så nu var det bara 6 timmars buss till gränsen. På bussen stötte jag på en fransman och två fransyskor (joo, det verkar vara mycket franskt i Nepal) som också var på väg till Gorakhpur så vi slog följe. Bussens slutstation är cirka två kilometer från gränsen så man måste ta en rickshaw dit. Efter lite förhandlande vart det ca 7 kr per person för två kilometer rickshaw med full packning och till gränsen .

Att gå över gränsen var mäktigare än jag trodde. Nepal och Indien har ett avtal där bådas invånare får vandra fritt över gränsen. För turister finns på vardera sida en liten pass-station för turister som är otroligt svåra att hitta, speciellt på indiska sidan. Med exitform, entryform och lite stämplar så satte vi oss sedan på en ny buss som skulle ta oss fram till Gorakhpur. Två och en halv timma skulle det ta och fem timmar senare var vi framme och jag checkade in på ett av de finare hotellen i Gorahkpur. Finare betyder dock inte mycket mer än ett eget rum och ett fönster.

Gorahkpur

Inte mycket att säga om Goarkhpur . Hittade en nöjjespark med super snabbt pariserhjul som jag var tvungen att åka .

Z:a: Kathmandu

2011-03-13T20:47:08+00:00

Kathmandu

Mitt i natten landar jag på Kathmandus flygplats. Efter lite trassel och mycket ståhej så kom jag till slut till Hostlet, som visade sig vara Hotel, och vart inkastad i ett rum. Mörkt, skällande hundar utanför och skitigt men med rena lakan och dubbla lås på dörren gick det till slut att somna.

Kathmandu är damm, skit och ljud. Nästan alla som kommer och bor där är på väg till Mounteverest base-camp, vilket måste vara mycket fullt av folk. De checkar in en dag och drar dagen därpå. Stötte på en kanadensare på Hotellet i två dagar innan Everest. Vi drog runt lite i Kathmandu såg lite på det som finns att se där. En av de större sakerna som finns att se är kremeringen av hinduer. Hinduer tror på cykliskt återfödande är det viktigt att man blir kremerad så snart som möjligt eftersom det är då man återföds i nästa kropp. Så en kremering är en positiv händelse som kan beskådas av alla (dock inga fotton). Vi bestämde oss för att gå dit vilket visade sig vara en ganska bra bit. Att vi till slut inte hittade hjälpte inte och slutade med att vi tog en taxi som tog tre minuter. När vi kom fram var där många människor på plats och överallt stod rader av poliser med långa bambu-batonger. Som överallt i Nepal måste man som turist betala inträde till sevärdheter och efter att vi betalat så fick vi en guide första minuterna. Vi frågade om folkmassorna och poliserna. Han berättade att vi råkat hamna på kremeringen av den förra premiär-ministern för Nepal.

Hela kremerings-plattsen stinker av eld, aska och död. Det är inte en vacker syn och hela plattsen ger ungefär samma intryck som att gå in i en stor tom kyrka. Man talar lågmält, är stillsam och försöker att inte vara ivägen.

Valk

Jag bokade också in en liten vandring i Kathmandu valley eftersom vandring verkade vara allt alla gjorde i Nepal. Vandringen var ganska trevlig, men ack vad man känner att man är högt upp. Rakt på eller lite stigning så gick det bra men så fort det vart lite brantare så tog luften bara slut i lungorna och när den väl var slut så tog det en bra stund att få tillbaka flåset. Efter en dags vandring hamnade jag på ett hotell i Nagarkot.

Hotellet låg på toppen av en kulle som var på toppen av en bergskant. Så på kvällen fick man otrolig solnedgång och på morgonen en makalös soluppgång. Hotellet hade till ock med ett litet torn ifrån vilken man kunde se hela spektaklet på.

Sedan var det till Kathmandu igen för en natt där för att sedan dra vidare. Kathmandu är väldigt turistigt och de är vana och snabba med att utnyttja det. När jag kom tillbaka hade de flyttat mig till ett nytt rum, vilket verkade vara praxis från hotellets sida eftersom det gör det lättare att lura folk på rums-notan när den ska betalas. Jag klarade mig undan det eftersom jag inte hade haft mycket på hotellet, kom ihåg vad jag hade haft och ställde till med ganska mycket bråk när de tyckte att jag skulle betala morgonen precis innan jag skulle åka istället för kvällen innan som jag ville. Fick till sist betala efter att jag räknat ut allt själv och receptionisten inte kom på någon ny ursäkt. Så de fick då ingen dricks på det hotellet.

Z:a: Hong Kong

2011-03-12T13:49:12+00:00

Så var det till Hong Kong resan manade sig. Där vi hittade ett riktigt bra Hostel med riktigt bra läge samt en stam-bar att hänga på. De serverade inte för dyra öl med gratis jordnötter. Skalen slängdes givetvis på golvet så på slutet av kvällen så knastrade det gött när man gick där ifrån.

Hong Kong är mycket större än vad jag trodde och skulle tro de flesta tänker sig. Det är inte bara staden utan även stora landområden runtomkring som kan beteckna sig Hong Kong och därmed är del av, men står utanför, Kina. Till exempel tog vi en långutflykt en dag till en mega stor Budda långt utanför höghus, stoj och brus. Man tar tunnelbanan ut till en förort, fortsätter sedan på den längsta linbanan jag någonsin sätt och där uppe på en kulle, mitt i vad som verkar som ingenstans fanns där en väldigt väldigt stor Budda. Inte bara den fick vi se utan vi tog oss även till den lilla byn Tai-O som är en liten by där många av husen är byggda på polar ute i vattnet.

Vi var också, ganska mycket av misstag, i Tai-Po (om jag kommer ihåg namnet) som ligger nästan i kanten av Hong Kong mot Kina. Soligt och varmt var det och längs med vattnet så fanns ett trevligt promenadspråk med glass, utkiks punkt och parker.

I Hong Kong har de även ett zoo ... Ett zoo med Pandor... Svarta och Vita Jätte Pandor... Jag har därmed sätt jätte panda. Dock har jag endast sätt dem sova, för det var allt de verkade göra hela dagen. Men där fanns också ett jätte-akvarium med hajar, rockor, små sjöhästar, mm. På det kan också nämnas ett hus dedicierat till maneter och massor av berg-och-dal-banor. Vi han med en vatten-berg-och-dal-bana men det var djuren som var mer intressant för oss. Så när de stängde så var vi fortfarande kvar i parken och då visade det sig att de körde ett fontän-skådespel här också. Denna gång med vatten-projektion, eld, brinnande vatten och ljus-show upp i öronen. Jag lyckades spela in allt, dock i två omgångar (see start och slut på spektaklet, ursäkta dålig inspelning, jag tittade inte in i kameran mycket). Det slog nästan allt och två trötta svenskar var mycket piggare och gladare på vägen hem.

När det var två dagar kvar i Hong Kong för mig så dog Camilla iväg till Singapore för hennes sista stint. Jag vart kvar i Hong Kong två dagar till för att kunna ta flyget till Nepal och checkade därför in på ett nytt Hostel. Träffade lite trevligt folk. Nästan alla som bor på Hostel i Hong Kong verkar hänga där i väntan på visum till kina eller för att förlänga sina visum till Kina. Men de är bra folk de med. Jag lyckades övertala några att gå på Hong Kong Science musem men när vi kom fram så visade det sig att det var stängt den dagen. Så vi knallade över till Hong Kong History musem, som var förvånads värt billigt och bra. Var inte bara folklig-historia utan även geologisk och biologisk historia sammanvävd tillsammans med folklig historia till en historia.

Mycket mycket mer saker hände i Hong Kong än jag har lyckats få med här, men dessa saker kommer jag att förpesta er med över en öl någon gång...

Kackamilla: Hong Kong/Singapore, dag 77: Lugn resdag

Camilla — 2011-03-09T04:38:35+00:00

Ännu en resdag, upp tidigt denna gång för att ta mig ut till flygplatsen. Visade sig att jag blev lite sen ändå, första gången jag någonsin hört "final call to flight" när jag inte varit vid gaten. Hade fortfarande 5-10 min kvar till gaten så jag blev lite nervös, men det var inga problem. Foto från planet:

Jag anlände till Singapore där jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig angående vädret. När jag hade kollat på internet så verkade det som blixt och regn varje dag, men ändå varmt. Visade sig att det var mulet när jag kom fram men inget blixt och dunder. Dock varmt och fuktigt, ca: 32 grader. Foto på Clarke Quay nedan som ligger nära där jag bor:

Jag var också lite nervös över boendet, dorm med 26 bäddar i ett och samma rum! Visade sig dock vara helt okej, lugnt och fridfullt även på natten och kvällen. Foto på ena sidan av rummet nedan:

I Singapore är tuggummi och att spotta förbjudet:

Foto på Clarke Quay i nattskrud, en hel del finare:

Eftersom de inte slår igång AC:n på rummet förrän efter 22:30 så gick jag ut och strosade runt lite i området, hittade också god och ganska billigt mat nära hostelet.

Kackamilla: Hong Kong, dag 76: Shopping och middag med Carman

Camilla — 2011-03-09T04:18:56+00:00

Idag blev det en lugn dag. Jag stack iväg och shoppade lite och på kvällen mötte vi upp Carman igen för att äta middag tillsammans. Denna gång åt vi också på ett stort, halvgömt ställe några våningar upp i ett hus. Stället var dekorerat med sjörövare och pirater och mat var som alltid fantastisk! Foto på oss nedan:

Efter middagen strosade vi runt lite innan vi gick till ett efterrättsställe där valde jag Sweet Mango Soup, den var dock inte riktigt lika god som den jag hade tidigare. Den hade mer mango och var mindre söt. Foton nedan:

Iceshavings av jordgubb med söta röda bönor och söta dumplings:

Nedan har jag glömt namnet på, men det är ganska gott:

Vinnaren denna gången var dock jordgubbs iceshavings!

Kackamilla: Hong Kong, dag 75: Ocean Park

Camilla — 2011-03-09T03:54:44+00:00

En sak som jag velat göra är att se jättepandor. Då de har dessa på Ocean Park så for vi dit. Foto från bussen dit:

Framme vid parken och det är en strålande fin dag:

Vi började med att gå in på akvariumet:

Det var många fina fiskar där och de hade också en sån grej där fiskarna simmar över huvudet på en. Jag är särskilt fascinerad av rockorna, jag tycker de är så magnifika när de simmar:

Mitt i mörkret bland alla människor så tappade jag bort Jonas, så jag väntad helt enkelt utanför och efter en stund dök han upp.

Vi gick sedan och tittade på jättepandorna, som sov allesammans. De var dock söta ändå:

De mindre pandorna var dock vakna och sysselsatte sig med att äta lite:

De hade också ett helt rum fullt av olika typer av guldfiskar, ganska häftigt, jag visste inte att så många sorter fanns.

Ocean park består av två delar, sammankopplade med en linbana och ett tåg (tåget var dock avstängt pga underhållsarbete). Man hade jättefin utsikt över kusten och havet under linbanefärden:

Den andra delen av Ocean Park visade sig vara lite av en besvikelse. Det var så långa transportsträckor till allt att vi under några timmars tid endast hann med att åka en av attraktionerna (man satt på en trästocksliknande grej och åkte i vatten som stänkte ner en). Lite synd då det hade varit kul med bergochdalbana. Vi hann dock (precis) titta på maneterna, vilket var helt fantastiskt. De spelade stämningsfull musik och lyste upp dem i olika färger, så vackert!

Efter detta ville vi skynda oss tillbaka för att hinna se om jättepandorna vaknat. Kön till linbanan var gigantisk så vi skyndade oss istället mot de bussar man satt in istället för tåget. Enastående fin utsikt på vägen ner mot bussarna, synd att taket till rulltrappan skymmer:

Det visade sig att kön till bussarna var lång även den. Dock verkade de komma ganska ofta. Efter en hel del väntandes så dröjde dock nästa buss ganska länge. Lite besviket insåg vi att vi inte skulle hinna ner till pandorna innan stängningsdags. Mycket riktigt, när en buss väl kom och vi kom med den så var det stängt. Dock visade det sig att vi kom precis i tid för Symbio! Det är ett ljus, ljud, eld, fyverkerispel som äger rum i stora fontänen på Ocean Park. Det var verkligen mäktigt! Det var en historia om två drakar som berättades och showen hade verkligen allt. De satte t.o.m. eld på vattnet (typ)! Jag kan rekommendera att titta på Jonas filmer därifrån eller söka på symbio på youtube. Två bilder nedan:

Kan berätta också att vi hade supertur med bussen hem, köerna var superlånga men nästan ingen ville åka med samma buss som oss. :)

Z:a: Mer Taipei

2011-03-07T17:39:25+00:00

Hualien, eg. Mer Taiwan

Camilla hade hittat och kollat upp ett ställe som ligger på andra sidan av Taiwan jämfört med Taipei. Men Taiwan är litet så det var bara att boka lite, sätta sitt feta arschle på tåget så förflyttade vi os till Hualien. Dock var det inte Hualien som vi var där och skulle se utan en klippdal lite utanför

Hualien som stad var i sig en ganska trevlig och spännande stad. Men vi såg inte mycket av den så jag kan inte säga så mycket om den heller, men de har ailiens där...

Dock så drog vi till Taroko för en heldags upplevande. Vi hade planerat att ta buss dit och hoppa mellan olika ställen. Men det lät mer och mer krångligt och tillslut så bestämde vi oss för att ta taxi. Inte farligt dyrt, trevlig chafför , snabbt och enkelt. Fyra stopp blev det.

Först så fick vi se ett tempel som var byggt över en naturlig vatten källa. Sedan en kortare vandring vid ett hotell, som vi förlängde och höll på att tappa bort Taxi-chaffisen. Efter det klippberg med svalor på och till slut en vandring längs med en klippvägg. Helt makalöst vilka vyer det var och man förstod var orted stor kommer ifrån i storslaget. Dock är det lite svårt att beskriva så hoppas att bilderna säger mer än orden.

Tillbaka i Taipei

Sista dagen spenderades med en Taiwanesinna som Camilla hadde stött på i USA. Hon visade oss runt lite i Taiwan, käkade Dim Sun med oss och tog oss till lite lugnare ställen, vilket var skönt i Taipeis ståhejj. Jag van ett svärd (som jag har snott med mig genom tullen utan problem, kan vara för det är uppblås-bart). Och innan vi åkte till Hong Kong så tog hon oss till ett ställe så fick fick riktig Taiwanesisk frukost.

Kackamilla: Hong Kong, dag 74: Vandring som istället blev besök i Tai Po

Camilla — 2011-03-07T13:43:50+00:00

Idag hade vi tänkt oss att göra en liten vandring, det finns en park där det bor massor av små apor. Vi kom dock iväg ganska sent och det var en bit att åka. Jag bad busschauffören att säga till oss när vi kom fram till vårt stopp. Det visade sig dock bli lite fel i kommunikationen för vi åkte ända till ändstationen utan att chauffören sa något. :( Vi insåg dock under vägen att det var en gata som bussen passerade och inte en faktiskt hållplats som jag sagt till chauffören, så han kanske bara trodde jag frågade om bussen gick förbi där. De är faktiskt väldigt opratiga busschaufförerna här, de nickar oftast på huvudet men öppnar sällan munnen. Nåja, nedan är vart vi hamnade, Tai Po (inte att förväxla med Tai O där vi var igår):

Jonas vakna ögon hade sett en strandpromenad vid stoppet innan ändhållplatsen, så vi vandrade tillbaka dit (klockan var redan för mycket för att det skulle vara värt att försöka ta oss tillbaka till parken). Det var en strålande dag och promenaden var lång och fin:

Efter en stund kom vi till en park som innehöll det mesta, grönområden, cykeluthyrning, utsiktstorn, blommor, insekter, m.m:

Hela området var fullt med folk som spenderade dagen i det fina vädret. Nedan är ett foto på flygande drakar (det fanns ett helt område resererat för detta):

Vi köpte varsin glass och åt den i solen. Därefter knatade vi upp i utsiktstornet, vackert!

Bild på tornet nedan, ganska skönt för det innehöll inte ett endaste trappsteg:

Blomstrande rabatter:

Det var roligt att se alla som slappnade av i parken, lite skillnad mot stress och sus inne i centrum. Nedan ett par som sparkar boll med sin son:

Efter att ha knatat runt en del i Tai Po så for vi tillbaka in mot stan. Där vi bytte buss mot tunnelbana såg vi nedanstående lägenhetskomplex. Jag tycker det är häftigt, undrar hur många som bor där?

Vi lyckades tajma vår ankomst till city med startpunkten för "a symphony of lights", så vi passade på att titta på den. Det är en ljud- och ljusshow där 44 olika hus medverkar med olika lampor på deras fasader. Ganska häftigt!

Kackamilla: Hong Kong, dag 73: Big Buddha och Tai O

Camilla — 2011-03-07T12:52:19+00:00

Vi hade blivit rekommenderade bland annat av Carman och Yannie att åka till den stora buddhan. Så dit begav vi oss idag. För att komma dit tog vi först tunnelbanan och bytte sen till cable car (linbana). Jag tyckte först att linbanan var dyr (man kunde också välja att betala extra för att få åka i en med glasbotten), det visade sig dock att var en ganska lång färd ändå, bilder från färden nedan:

Väl framme i Ngon Ping så var vi glada att vi bestämt oss för att ta bussen till Tai O efter besöket hos buddhan, eftersom kön tillbaka var riktigt lång redan när vi kom dit. Vi var inte helt ensamma att vilja se Big Buddha (eller Tian Tan Buddha som den egentligen heter):

Jag blev faktiskt överraskad över hur stor den var:

Runt omkring fanns också en del andra fina skulpturer, utsikten var också jättefin:

Ser ni mig i bilden nedan?

Efter buddha besöket tog vi bussen till Tai O, som är en liten fiskeby:

Vi åt middag i Tai O, maten var jättegod, vi åt bl.a. torkade räkor, grönsaker med xo-sås och soya bean curd. Tai O är verkligen annorlunda jämfört med centrala Hong Kong. Här finns t.ex. många hus på styltor:

Vi träffade en rar farbror som berättade att han var kär i Ingrid Bergman när han var yngre och att han aldrig tagit sitt foto tillsammans med en svensk. Vi tog självklart några foton och hans adress så vi kan posta dem när vi kommer hem.

Som sagt så är Tai O ganska långt ifrån centrala Hong Kong, det märks inte minst på husen (det finns dock andra mer nybyggda lägenhetshus också, känner att jag måste skriva det så jag inte ger en falsk bild av stället):

Jag är fascinerad över att man använder bambu som byggnadsställningar, det ska dock vara väldigt hållbart:

När mörkret hade lagt sig över Tai O så promenerade vi ut på bryggan och njöt av stillheten, vackert!

Därefter tog vi bussen tillbaka till MRT-stationen Tung Chung (där vi hoppat på linbanan tidigare). Under bussfärden så körde busschauffören som en galning och vi fick också uppleva kossor på vägen, det hade jag faktiskt inte förväntat mig här. I Tung Chung ligger ett stort shoppingkomplex som också har bio så vi passade på att gå på film, vi såg 127 hours som faktiskt var oväntat bra.

Kackamilla: Hong Kong, dag 72: The Peak och massa god mat!

Camilla — 2011-03-06T17:28:55+00:00

Idag så mötte vi upp Carman som bor i Hong Kong, men har pluggat i Växjö som utbytesstudent i 1 år. Jag träffade henne bland annat på Bettans halloweenfest förförra året, så det var tack vare Bettan vi bestämde att mötas upp. Carman började med att visa oss runt i Mong Kok där det kryllar av affärer och även av marknadsstånd. Riktigt roligt att gå runt och titta på allt:

När vi berättat för Carman att vi åkt det längsta sammankopplade rulltrappssystemet, så tog hon med oss att åka Hong Kongs enskilt längsta rulltrappa:

Därefter blev det matdags, Carman tog med oss några våningar upp i ett hus i Mong Kok där det ligger en stor restaurant. Kändes nästan som matsalen i en finlandsfärja i storlek, men det är nog att överdriva lite dock. Maten som vankades var Dim Sum. Carman beställde in maten åt oss och den var fantastisk! Tänk att det är så gott med dumplings! Intressant nog så hör det till att man diskar sina ätpinnar och sin sked vid bordet med hjälp av hett vatten och en skål. Man brukar också äta maten lite huller om buller, dvs. bara för att något är sött så betyder det inte att man äter det sist. Bild på lite mat nedan:

Allra sist beställde Carman in Sweet Mango Soup som var något av det godaste jag ätit i efterrättsväg. Det var massa bitar av grapefrukt i, mums!

Efter maten vandrade vi runt lite mer, vi fick bl.a. se ett tempel (vi gick också in och därinne brann det rökelse i mängder). Jag fick också veta av Carman att apan (mitt kinesiska tecken) ska fungera bra ihop med kaninen (2011 är kaninens år). Däremot så är Carman drake och det funkar inte med kanin vilket innebär att hon bör besöka templet oftare i år.

Efter templet visade Carman oss hur man shoppar mat i Hong Kong, vilket är lite i marknadsform även det. Jag tycker det är rätt läckert sätt att handla på. Fast jag måste erkänna att jag har lite svårt för när köttstycken hänger framme utan att vara övertäckta eller skyddade på något sätt:

Vi besökte också en marknad där de sålde nästa bara jade. Därefter stannade vi till och köpte lite att dricka, som jag nämnt i tidigare inlägg är olika drycker poppis här (man brukar få välja om man vill ha dem kalla eller varma):

Äventyret fortsatte nu mot The Peak, som är kombinerat köpcentrum och utsiktstorn. Dit tar man sig med The Peak Tram, som lutar förvånansvärt mycket under turen. Lite så att det pirrar till i magtrakten emellanåt faktiskt. Då Carmans syster jobbar åt företaget som äger The Peak så fixade hon fribiljetter åt oss. Snällt tyckte vi!

Nedan utsikt under dagsljus taget uppe på kullen brevid The Peak-huset, som ni ser hade vi lite otur med moln så vi såg inte så speciellt långt. Men fint var det:

The Peak:

Bild taget från utsiktsplatsen uppe på taket på The Peak:

En stor fördel med att Carmans systers jobb är att hon får gå före i kön till spårvagnen. Vilket vi också fick i och med att vi gick med henne. :) Så fantastiskt skönt att slippa stå och vänta för den kön var låååång. Nedan efter vi kommit ner från peaken igen: Jonas, Jag, Carman och hennes syster Yannie.

Jag tyckte byggnaderna var fina i mörkret så det blev ett kort:

Vi for tillbaka till Mong Kok där snällaste Carman tog oss ut för middag på Hing Kee Restaurant:

Där fick vi smaka lite olika mat, bland annat clay pot rice som är en specialitet i HK, gott då riset fick massor med smak! Nedan bild på skaldjur som vi åt, jag är osäker på vad de heter och de smakade verkligen speciellt, och de var goda, men svårskalade:

Sammanfattningsvis en helt fantastisk dag i HK, det är så roligt att bli runtvisad och kunna ställa frågor till någon som vet!

Kackamilla: Hong Kong, dag 71: Lugn dag med tvätt och liten promenad

Camilla — 2011-03-05T16:58:15+00:00

Idag blev det en lugn dag. Vi hade ingen laudrymat eller liknande nära oss, personalen på hostelet tipsade oss istället om ett ställe där de tvättar åt en (inte kemtvätt utan helt vanlig tvätt). Så vi lämnade in tvätten och knatade sedan runt medan vi väntade. Nedan foto från promenaden:

Vi passade också på att prova lite lokal mat, faktiskt ganska gott:

På kvällen lyckades vi hitta ett ställe med riktigt god mat, bl.a. pilgrimsmusslor, gott!

Kackamilla: Hong Kong, dag 70: Lång rulltrappa

Camilla — 2011-03-05T16:49:26+00:00

Något som finns överallt här (och även i Taiwan) är små te-shoppar. De har alla möjliga sorters te (med eller utan fruktbitar eller gelébubblor). Det enda som är svårt att få (som Jonas alltid beställer) är en vanlig svart kaffe utan mjölk och utan socker. Nedan foto på lychee te tonic, ganska gott. :)

Idag for vi till ett marknadsområde (Sham Shui Po) där det säljs massvis med teknikprylar, lite besviket kunde jag dock konstatera att 90 % av prylarna är skal till Iphones. Lite enformigt och trist (speciellt när jag inte har någon Iphone, vet dock inte om jag skulle vilja ha någon heller).

När vi ledsnat lite på marknadsgatorna så dök vi in i en större shoppingmall. De hade en mini-bergochdalbana högst upp i gallerian. Ganska häftigt, om det inte vore för att den var avstängd för kortare reparation (enligt en tjej från HK har den dock inte varit igång på typ 2 år).

Efter detta for vi över till Hong Kong-ön igen för att roa oss med att åka världens längsta rulltrappssystem under tak utomhus (Central-Mid-levels escalators). Låter kanske inte så spännande och det var det inte heller. Men faktum är att det är ganska häftigt ändå att de har konstruerat den (och det kändes verkligen som att det aldrig skulle ta slut). Ganska smidigt sätt att slippa gå uppför berget. :) På morgonen går dock rulltrappan nedåt, de stänger av den en halvtimme på förmiddagen då den vänder håll.

Kackamilla: Hong Kong, dag 69: Stjärnor, båt och park

Camilla — 2011-03-03T12:36:01+00:00

Vår första heldag i Hong Kong gjorde vi det vi oftast brukar göra på ett nytt ställe, knata runt lite! Nedan ett foto taget vid vattnet nära där vi bor, kanske 10 min promenad:

Där i närheten finns också något som kallas för Avenue of the Stars, vilket är HKs motsvarighet till Walk of Fame, fast för HK filmstjärnor då givetvis. Kanske den störste av dem alla har också belönats med en staty, Bruce Lee (värt att notera att det numera finns en film om hans liv, jag har inte sett den än dock):

Fint att promenera:

Denna figur inleder Avenue of the Stars:

Lite mera utsikt mot Hong Kong-ön (det finns flera öar som HK består av och en av dem heter Hong Kong):

Vi bestämde oss för att åka över vattnet till HK-ön, man kan göra det med båt och det kostar nästan ingenting, typ 2 kr. På den sidan fanns många väldigt höga hus:

Det finns också en park där vi strosade in en stund, nedan en ekorre:

Vi hittade ett utkikstorn och vandrade upp i det, utsikt nedan på två coola hus:

Utkikstornet nedan:

Vidare promenad i parken:

Efter parken hittade vi en fin fontän:

Vi upptäckte också att man kunde gå in i fontänen...

...så det gjorde vi:

Vi strosade vidare tills det till sist blev mörkt, fint när alla husen tänds upp, nedan HSBC-huset i polkagris-klädnad:

Vi tog båten tillbaka till Kowloon, ön där vi bor, medan vi åkte båt var det ljusspel på gång, då många byggnader lyste och blinkade:

Vi tog vägen över Avenue of the Stars tillbaka hem, visst är väl statyn finare upplyst i mörkret än under dagen?

Kackamilla: Taipei/Hong Kong, dag 68: Dags för ännu ett flyg!

Camilla — 2011-03-03T11:35:34+00:00

Bonnie gav som förslag att hon skulle ta med oss ut och äta Taiwanesisk frukost innan vi for ut till flygplatsen. Toppenbra idé tyckte vi! Nedan är frukosten, två olika typer av jättetunna pannkakor (en med majs och en med torkat griskött), någon form av risskapelse, en smörgås bakad med en potatis som färgar brödet mystiskt ljuslila, varsin lite hårdare smörgås med ägg till mig och Jonas, samt tre olika drycker: varm soyamjölk, milk tea och något grönt som vi inte uppfattade namnet på. Precis allt var gott!

Sammanfattningsvis så kan jag säga om Taiwan att jag gärna åker tillbaka. Det är helt klart det land som gett mig mest intryck hittills. Kanske beror mycket på att vi tajmade med nyårsfirandet, men oavsett så gillade jag det! En sak som jag dock ogillar (måste få lite balans) är förmågan att på hostel ha kombinerad toa/dusch, som i stort sett är en toalett med ett inkopplat dusch-handtag till handfatet. Men som sagt: jag gillar Taiwan!

Efter frukosten begav vi oss mot flygplatsen och sen åkte vi till Hong Kong. Cathay Pacific Airways är oväntat bra måste jag säga. Jag har aldrig tidigare fått egen videoskärm på en flygning som bara är nån timme lång. :)

Väl framme i HK så checkade vi in på vårt hostel (även här kombo toa/dusch, men iaf vår egna denna gång). Efter incheckning promenerade vi runt lite, provade lite mat, nedan kyckling och roasted pork, mums!

En nattbild nedan:

Även om man bara reser kort så blir jag trött efter en flygresa, kanske beror det på att jag fortfarande är lite flygrädd?

Kackamilla: Taipei, dag 67: Fotmassage

Camilla — 2011-03-01T17:47:08+00:00

Kom på att jag glömt berätta om min fotmassage! Eftersom jag hört att fotmassage var något som var stort i Taiwan så ville jag prova det. Enligt en guidebok jag läst så skulle det dock vara ganska smärtsamt för att de använder sig av olika tryckpunkter i fotsulan då de masserar. Nedan är när jag förbereder fötterna i bad samt får lite nack och axelmassage innan fotmassagen började:

Då jag visste att det kunde göra ganska ont så var jag ganska nervös. Bonnie fick hjälpta till att översätta mellan mig och kvinnan som masserade. Till sist behövdes det dock inte för hon sa samma sak hela tiden: slappna av mer! Hon masserade både fötter och smalben/vader. Faktum är att det gjorde rejält ont emellanåt och hon sa ändå att hon tog i lite mindre eftersom det var min första gång! Emellanåt satt jag och bokstavligen vred mig av smärta, svårt att slappna av då... :) Nåja, det var roligt att prova, osäker på om jag skulle göra det igen dock. Kan avslöja att jag var rejält röd på benen efteråt och dagarna efter hade jag ett band av små blåmärken på smalbenen!

Kackamilla: Taipei, dag 67: Ormar, tempel och massa god mat!

Camilla — 2011-03-01T05:43:00+00:00

Idag tog vi tåget från Hualien tillbaka till Taipei. Vi bestämde oss för att prova ett annat hostel än tidigare för vår sista natt i Taipei. När vi kom fram fick vi inte checka in än, så vi dumpade våra väskor och for till Longshan Temple station med tunnelbanan. I krokarna där ligger nämligen något som kallas för Snake Alley där det precis som namnet antyder ska finnas ormar. Ormarna är tydligen till för att ätas och visst hade det kanske varit kul att prova äta orm, men efter att ha sett hur de behandlas kändes det inte som vi ville stödja detta. Nedan två bilder därifrån:

Eftersom vi hade tid över så tog vi oss också en titt på Longshan Temple, som är ett vackert tempel med många utsnidade drakar. Idag var det många människor där, de sjöng, gav offergåvor (mat och blommor) samt tände rökelse. Mycket stämningsfullt med sång i regnet. Foton nedan:

Efter tempelbesöket så fick vi då checka in. Vi bor i samma hus som tidigare, men en annan våning och annat hostel som sagt. Detta hostel har en balkong, utsikt därifrån nedan:

Efter incheckningen så mötte vi upp en tjej som heter Bonnie. Hon och jag bodde på samma hostel i L.A. och hon kommer från Taiwan. Hon visade oss food courten på våning 2 i Taipei Main Station (vi hade helt missat den trots att vi varit inne i stationen flertalet gånger). Det var roligt att gå ut och äta med henne då hon vet vad som är lokal mat och inte. Vi provade lite alla möjliga saker, allt var gott! Nedan är en bild på efterrätterna som vi åt:

Vi provade också Bubble Milk Tea som är (precis som det låter) tea med mjölk och kulor i. Kändes lite märkligt att dricka varmt te ur ett gigantiskt sugrör (bubblorna måste ju få plats), men gott var det! Efter maten tog Bonnie med oss till Danshui som ligger vid vattnet i Taipei. Där var det vackert att promenera på kvällen och vi provade också att spela spel där man skjuter ner olika figurer med bollar. Jonas vann dock mot mig med 154 mot 107. Som vinst fick han ett uppblåsbart svärd. :)

Jonas och Bonnie nedan:

Ett färgglatt litet torn:

Fint med lampor som speglar sig i vattnet:

Vi passerade också ett litet tempel på väg hem, här är dörrvakterna:

Det har varit en väldigt rolig och lärorik dag, kul att få bli guidad runt litegrann, förhoppningsvis tyckte Bonnie det var roligt också! Imorgon blir det Taiwanesisk frukost!

Z:a: Taipei

2011-02-28T18:56:38+00:00

Så lämnades Japan via flyg mot Taipei, Taiwan. Ett mellan-mål eftersom planen från början var att resa till Indonesien, men det kändes lite farligt efter att ha läst UDs hemsida. Men, men... Ett "oplanerat" land. Tänkte att det kunde bli en bra paus efter Japan.

Lyktor på dagen, lyktor på natten.

Så första dagen så hade vi inget planerat, inget att göra och en helt ny stad att undersöka. Så vi tog oss ned till Taipeis tunnelbana, pekade blint på en station och åkte dit. Gick upp och gick runt lite i shopping gatorna. Taipei 101 (en av världens högsta byggnader) visade sig ligga nära och Camilla ville gärna dit och titta lite så vi satte ena foten framför den andra och vipps var vi på väg.

En sak med att gå mot höga, höga byggnader är att de alltid är mycket längre bort än man tänkte sig från början. De ser ut att ligga nära men det tar för evigt och evigt att gå dit. Så vi gick förbi en lite park, såg en kö och eftersom vi båda var trötta på att gå så ställde vi oss i kön. Måste ju vara något bra, varför skulle det annars vara en kö dit?

När vi kom fram så visade det sig vara en park full av lyktor och eftersom det kinesiska nyåret just hade infallit så var de flesta av lyktorna i nyårets djur. Kaninen. Överallt var där lyktor och vi fick även rita vår egna lyckta. De hade inte bara lyktor utan även ett fontän-skådespel . Så efter att ha tittat på alla lyktor så tog vi och gick till Taipei 101. Tog lite fotton, åt lite (hittade något sämla liknande) och gick sedan tillbaka. Det hade nu hunnit blivigt natt och alla lyktorna var nu upplysta i en otroligt stämningsfullt skådespel av ljus. Fontän showen hade ersatts av en ljusshow som uppspelades igenom fontänens vatten. Så inte mycket paus den dagen.

Dagen efter så drog vi ut och vandrade i ett naturreservat lite utanför Taipei vilket var otroligt vackert och en bra utflykt (se kort ). På kvällen for vi ut till en night-market. Taipei är en otrolig stad som är full av liv och rörelse mellan trånga gator, smutsiga hus som avlöses av tempel med blinkande lampor och väspor som åker överallt. Så ingen paus den dagen heller.

Pingxi

Vi hade fått reda på en festival över i en annan del av Taiwan som hette Pingxi . Sista dagen på en himmels-lanterna festival. Vi bestämde oss, så klart, för att åka dit och satte os på tåget. Efter ett byte och mycket folk så hamnade vi i Pingxi. Vi kom dit lite tidigt och medan vi gick runt i Pingxi och strosade så hittade vi ett vandrings spår även där. Det ledde oss upp till toppen på en hög kulle, där toppen bestod av en massiv sten. Vi tog oss upp även på den och fick en totalt otrolig utsikt över de Taiwanesiska kullarna och den lilla staden Pingxi.

Väl på spåret så träffade vi på några som berättade att själva festivalen var några tågstationer bort på det lokala tåget som stannade i varje by och håla (ni vet sådana som fanns i Sverige till början på 90-talet). Glada i hågen efter utsikten tog vi oss dit. Väl där fick vi en makalös upplevelse som jag måste erkänna att jag inte kan förklara i text . Så det får bli via de
bilder och videos vi tog och så kommer jag berätta om det tills era öron blöder senare. Men vi släppte även iväg vår egen lanterna , med önskningar på, mot skyarna. Kan lugnt säga att dagen i Pingxi inte direkt var lugn. :)

Kackamilla: Hualien, dag 66: Taroko national park, del 4

Camilla — 2011-02-28T18:08:44+00:00

Det blev så dags för vårt sista stopp för dagen, valt av vår taxichaffis: Lushui Trail. Mycket bra val tyckte vi, se bilder nedan:

Trailen går igenom en 30 m lång grotta utan någon belysning (tack och lov, bättre att det får vara så orört som möjligt). Ganska trångt och ganska mörkt och lite spännande var det att ta sig igenom. Vi fuskade dock lite då Jonas filmade med sin mobil med en lampa på. :) Ingång:

Nästan vid utgången:

Efter grottan gick leden en hel del längs ett berg, kändes lite läskigt att gå under överhäng men det var riktigt fint:

Sista biten blev det lite mera tätbevuxet, man kände sig ganska liten jämfört med naturen där, som Jonas illustrerar nedan:

Efter denna promenix for vi tillbaka till Hualien där vi sa hej då till vår duktiga taxichaufför. På kvällen gick vi och åt japansk buffé där man fick tillaga sin mat själv genom att koka den i en gryta. Mums!

Roligt fakta om Hualien, (vet ej om det stämmer för resten av Taiwan också) är att man inte har några soptunnor. Istället så går man ut och slänger sin säck i solbilen när den kommer och kör förbi. Hur vet man när den är i trakten? Jo, sopbilen spelar konstant Fur Elise på hög volym. :)

Kackamilla: Hualien, dag 66: Taroko national park, del 3

Camilla — 2011-02-28T17:39:30+00:00

Vår chaufför tog oss härnäst till Yanzikou (Swallow Grotto) Trail, vilket även det var fantastiskt vackert, bilder nedan:

I bilden nedan, precis till höger nedanför det som ser ut som ett hus så syns spår efter en tyfon i form av ett ansikte. I övrigt så har även vattnet här sjunkit en hel del.

De har byggt två vägar igenom grottan så att man slipper alla bussar och bilar när man går och njuter av naturen:

Då vi mötte upp med vår taxichaufför igen så ville han ha en kamera och ta kort på oss, han bad oss att titta uppåt och så visade han en karta på Taiwan. Och faktiskt, när man tittade uppåt så bildade träd och dylikt en kontur som liknade formen på Taiwan! Vet dock inte om fotot blev så bra. :)

Kackamilla: Hualien, dag 66: Taroko national park, del 2

Camilla — 2011-02-28T16:16:34+00:00

Nästa stopp blev vid ett ställe med träfigurer och en liten brasa utanför ett hotell där vi intog vår matsäck. Trevligt med lägereld. :)

Utsikten var fantastisk och dimman tät:

Efter fikastunden så gick vi en kort promenad (ca: 7 min) ner till en stor parkering där vår taxi väntade. På vägen fanns fina träd med fina blommor, som ni ser så bjöd vädret på en del regn också:

Innan vandringen så varnades det om farliga ormar, de syntes dock inte till:

Då det fanns en kort trail, ca 15 min i anslutning till parkeringen så förklarade vi för vår chaufför att vi skulle gå den. Han sa att han skulle vänta i slutet på den. Kort från 15 min trail, sååååå vackert:

Det visade sig dock att vi hade lite kommunikationsproblem, för när vi kom ut från trailen var vår taxichaffis försvunnen. Eftersom han hade pekat åt samma håll som nedåt och vi inte fann någonannanstans att gå, så började vi gå nerför backen. Det var väldigt fint efter vägen:

Vi såg desstuom en apa! Han var stor och snabb, inga kort han tas, men det var kul att få se honom (okej, måste erkänna kan ha varit en hon).

Vi vandrade och vandrade och började allvarligt fundera på om vår chaffis dragit. När vi kom till en korsning vågade vi inte gå längre, dessutom fanns det ett hjälmutlåningsställe nära korsningen så vi gick dit istället. Som tur var hade chaffisen gett oss sitt visitkort och de snälla tjejerna hjälpte oss att ringa honom och förklara vart vi var. Han dök upp 2 min senare, visade sig att det fanns en längre trail nerför berget som han trodde vi skulle gå. Ouups! :) Men hade vi gått den hade vi kanske inte sett nån apa? Fortsättning följer om Taroko i nästa inlägg...

Kackamilla: Hualien, dag 66: Taroko national park, del 1

Camilla — 2011-02-26T18:45:56+00:00

Idag var det så dags att utforska naturen i närheten av Hualien. Det finns en nationalpark som heter Taroko national park och det var ditåt vi styrde kosan. Vår första idé var att åka lokalbuss, billigt och äventyrligt. Vi insåg dock att bussen inte gick så ofta och det kan bli klurigt om vi vill stanna på flera ställen. Därav blev det istället taxi. För mindre än 600 kr så fick vi en taxichaffis (med bil såklart) till vårt förfogande under ca 6 timmar. Stationen i Hualien nedan där vi började dagen:

Vår taxichaffis hittade bra och visste alla stopp, vi valde dock ut några dit vi ville. Tyvärr hade en tidigare tyfon gjort det omöjligt att ta sig till det vattenfall som vi ville se, men det finns dock mycket annat! Då jag tog alldeles för mycket foton denna dag så har jag delat upp inläggen per stopp. Första stoppet var vid Changchun Shrine (eller Eternal Spring Shrine som den också kallas). Denna shrine är byggs för att hedra de 226 personer som dog under bygget av Central Cross-Island Highway. Bilder från detta stopp nedan, shrinen ligger fint belägen som ni kan se nedan:

Vattennivån i floden sjönk drastiskt i och med en tyfon för många år sedan:

Det finns en vandringsled nära shrinen, som leder bland annat till ett tempel. Vi nöjde oss dock med att gå halvvägs dit och njuta av utsikten:

Brant uppför, detta är dock på vägen ner:

Vatten som forsar vid eternal spring shrine:

Kackamilla: Taipei/Hualien, dag 65: åka till Hualien

Camilla — 2011-02-26T18:15:34+00:00

Idag lämnade vi Taipei bakom oss för några dagar. Detta för att åka lite längre söderut, till ett ställe som heter Hualien. Vi hade hört att naturen därikring skulle vara vacker. Taipei's tågstation nedan:

Vi åkte förbi en del fin natur och en del risfält (antagande från min sida):

Dagens lunch blev köpelåda på tåget, ganska billigt men tyvärr inte så gott (Jonas gillade den dock):

När vi hade kommit fram till Hualien så hittade vi vårt hostel och tog sedan en liten promenad. Nedan foton på Hualien by night:

Kackamilla: Taipei, dag 64: Utflykt till Pingxi del 2

Camilla — 2011-02-24T05:54:39+00:00

Trots att mörkret ännu inte kommit så hade ändå sky lanterns börjat dyka upp på himlen så smått. När vi kom av tåget såg vi till vår förvåning att tågspåren användes som avfyrningsplats för lanternorna. Man skriver sina önskningar på lanternorna och sedan skickar man upp dem i luften, desto högre lanternan kommer desto troligare att önskningarna kommer slå in.

Vissa lanternor kom inte så högt upp, man ska nog kontrollera att man inte har några ledningar ovanför sig innan man skickar iväg sin lanterna:

Nedan en kvinna som skriver ner sina önskningar (antar jag, jag kan inte läsa kinesiska tecken tyvärr):

Fler lanternor nedan:

När mörkret hade lagt sig så var det stora släpp av lanternor samtidigt med jämna mellanrum. Dessa var otroligt vackra att bevittna och känslan går inte riktigt att beskriva annat än magiskt och vackert! Dessutom regnade det en hel del, vilket faktiskt inte störde eftersom det bara ökade stämningen. :)

Efter att ha sett några av de större släppen så strosade vi runt och provade lite olika mat. Bl.a. bläckfisken nedan, mums (helt ärligt mums faktiskt)!

Vi skaffade också en egen lanterna som vi skrev ner några önskningar på:

Avfyrningsdags:

Efter en mycket speciell, helt fantastisk och underbar dag var det så dags att åka tillbaka till Taipei. Tågen var minst sagt fulla, liksom perrongerna!

Det känns lite annorlunda, men här har de personer anställda för att varna folk för när tågen kommer, så att alla försvinner från spåren i tid. Dessutom jobbar det vakter vid stationerna som ser till att alla reser sig i tid (se bild ovan) och backar in bakom den gula säkerhetslinjen. :)

Kackamilla: Taipei, dag 64: Utflykt till Pingxi del 1

Camilla — 2011-02-22T18:49:54+00:00

När vi var på Taipei Lantern Festival så såg vi bilder från Pingxi Sky Lantern Festival och bestämde oss därför att åka dit. Festivalen äger rum varje år under veckorna som följer efter det kinesiska nyåret. Vi har turen att vår Taiwan-vistelse prickar precis med detta. Den 17 februari var den sista dagen då de firade i Pingxi och det var också dagen vi åkte dit. Vid tågstationen blev det ganska tydligt att vi inte var de enda som ville ut till Pingxi denna dag:

Det var väldigt fint under tågresan:

Väl framme i Pingxi så insåg vi att vi hade lite tid innan det var dags för mörkrets antågande och alla lanternor. Därför begav vi oss av på ett litet äventyr, vi hittade nämligen en trail som ledde uppåt genom fin natur, några foton nedan:

Stigen som vi gick på blev bara brantare, smalare och krångligare:

Inte helt utan ansträngning kom vi slutligen upp på en liten topp där utsikten var fenomenal! Att klättra upp var jobbigt, väl däruppe var det fint även om det kändes att jag inte är helt opåverkad av höjder. Att klättra ner igen var läskigt! Utsikten nedan:

Så här såg "stigen" ut sista biten upp till toppen:

Väl nere igen så gick vi tillbaka till tågstationen för att hoppa på tåget mot sky lantern festival, då denna inte är vid tågstationen som heter Pingxi som vi trodde, utan 3-4 stopp tillbaka. Nedan är en bild från när vi kom till platsen där festivalen äger rum, mer om själva festivalen kommer i nästa inlägg:

Kackamilla: Taipei, dag 63: Promenad i utkanten av Taipei

Camilla — 2011-02-22T17:42:08+00:00

Denna dag bestämde vi oss för att lämna stadens sus och dus för att fara till utkanten av Taipei och vandra en liten trail eller två. Nedan foto på väg mot trailen:

Vy upp mot bergen:

Den lilla trailen vi valt gick en hel del uppför, och det var också en hel del grönt och fint:

Mer uppför och mer grönt:

Vacker utsikt över allt grönt:

Efter halva trailen så avvek vi för att dyka in på en annan trail, när vi gjorde så passerade vi en liten ansamling hus med en del odlingar. Bl.a. växte det stjärnfrukt där (har glömt bort det egentliga namnet, om någon kan så skriv det gärna i en kommentar), foto på träd med frukt nedan:

När vi så kommit upp till en väg så pausade vi en stund och beundrade utsikten, vackert:

På jakt efter den andra trailen så hamnade vi i en liten by. Trötta, törstiga och hungriga så letade vi efter någonstans att vila och handla något. Vi inser att vi förmodligen gått fel på jakt efter vår trail. På bottenplanet i ett hus ser jag hur några kvinnor börjar vinka åt oss. Vi promenerar dit och det visar sig att vi vandrat in i lokala lilla närbutiken (om man nu kan kalla den det). Därinne är det full aktivitet, karaoke står på schemat! De undrar om vi kan prata kinesiska och vill att vi ska sjunga. Det funkar inte riktigt när man inte kan läsa texten dock, så vi köper chips och vatten och sätter oss ner för att titta på när byborna sjunger. Jonas spelade in en liten film därinne som ni förhoppningsvis kan se på hans hemsida inom kort.

Vi blev bjudna på apelsiner som vi försöker skala på vanligt sätt. De skrattar då gott åt oss och frågar om vi inte har apelsiner i Sverige. En vänlig man visar oss hur vi ska göra och bryter apelsinerna i halvor och sen i fjärdedelar. Visade sig att det gick lättare så, dock är jag osäker på om det funkar på de stora apelsinerna med tjockt skal i Sverige. :) Vi äter upp våra apelsiner och varje gång vi ätit upp får vi nya, efter ett tag inser vi att vi måste sluta äta upp dem för annars kommer de aldrig sluta ge oss mer.

När vi går därifrån känner vi oss glada och mätta. En annorlunda och ganska speciell upplevelse, vi är bägge glada att vi inte hittat vår nya trail utan hamnade här istället. Nedan en bild på några barn i byn:

Vi bestämde oss för att skippa återstående trail och ta oss tillbaka nerför berget mot Taipei istället. På vägen såg vi en hel del annorlunda växter:

Vi hittade också ett hus, som jag förstod det är det en skola av något slag:

Fina körsbärsblomster växte där:

Utsikt mot Taipei nedan, det var många som stannade vid denna utsiktsplats och fotade:

Lite fler blomster nedan:

Vi promenerade också förbi en allé med körsbärsträd. Det var många som stannade sina fordon här för att promenera runt en kortis och ta foton, bilden nedan gör dock inte rättvisa till de vackra träden med dess fina blommor:

Vid en tunnelbanestation på väg tillbaka till hostelet så passerade vi en skog av vespor, det finns så otroligt många sådana här:

Sammanfattningsvis, ännu en bra dag i Taiwan!

Kackamilla: Taipei, dag 62: Taipei Lantern Festival, Taipei 101 och nattmarknad

Camilla — 2011-02-19T16:34:12+00:00

Här i Taipei bor i på våning 22 i ett hus som heter Key Mall precis vid järnvägsstationen, har aldrig varit med om ett hostel som ligger mitt i ett högt hus förut. :) De har lite annorlunda idé om duschrum här, man duschar i toalettrummet som har en duschslang och ett avlopp. Lite bökigt då allt blir väldigt blött i rummet.

Det är många mopeder/vespor i det här landet, t.o.m. polisen kör dem. Polisvespor nedan:

Nere i tunnelbanegångarna ligger många små affärer, mysigt:

Vi valde en tunnelbanestation på måfå och knatade ikring lite. Då vi stötte på en lång kö så ställde vi oss i den utan att veta vad den var till för. Är det en lång kö borde det ju vara något bra tänkte vi. Visade sig att det var kön till Taipei Lantern Festival, en årlig festival för att fira in det nya året där skolor och dylikt tävlar med varsin lantern (lykta). En välkomstkanin nedan:

Stora huvudkaninen som snurrar nedan:

Många lyktor var det:

Vi blev invinkade av några som arbetade på festivalen så vi hamnade i pysseltältet bland barnen där vi fick göra våra egna lyktor med förstansade mallar och kladdkritor, bild på min lykta nedan:

Lyktorna var fina i dagsljus, men vi tänkte att de är nog ännu häftigare i mörker, så vi bestämde oss för att knata till Taipei 101 som med sina 508 meter är en av världens högsta byggnader. På vägen hittade vi lite fler festival attiraljer som exempelvis harpan nedan som man kunde spela på:

Nedan Taipei 101:

Vi bestämde oss dock för att skippa åka upp i tornet och istället blev det lunch och fika. Vi hittade till och med semlor:

Okej, får väl erkänna att semlan smakade småfranska (dvs. helt osötad) och innehållet var typ tjock marsánsås, men ändå, det är känslan som räknas. :) Nedan Taipei 101 efter skymningen:

Det är väldigt mycket lampor överallt, känns lite som jul minus snö och kyla. Även om det är ganska regnigt här så är det inte kallt, vilket är sååå skönt efter att ha huttrat igenom Japan.

Vi återvände till Taipei Lantern Festival och mycket riktigt allt blev så mycket finare när det lyste:

Varje halvtimme så kördes ett ljusspel med laser och vatten, det var riktigt häftigt. Jonas har nog säkert en film uppe på sin sida snart för er som är intresserade. Nedan några stillbilder:

Lite fler lyktor:

Efter lyktorna bestämde vi oss för att åka till en nattmarknad, Shilin Night Market. För att komma dit blev det tunnelbana, där man köper sin biljett som laddas på ett plastmynt som man blippar i spärren på vägen in och lämnar tillbaka på vägen ut. Smidigt!

På nattmarknaden fanns allt möjligt, både mat och kläder. Jag provade att äta kanderade jordgubbar, gott!

Vi hittade också ett fint tempel som vi var in i, nedan foto vid ingången:

Det var mycket folk på nattmarknaden:

Efter en första dag i Taiwan kan jag konstatera att det skiljer sig en del från Japan. Framför allt mycket mer ljud och smutsigare. Däremot är folket här också vänliga. Vi har dock väldigt svårt att vänja oss av med att säga hai (dvs. ja på japanska), vi behöver nog lära oss att säga ja på mandarin snarast möjligt. :)

Kackamilla: Tokyo/Taipei, dag 61: Aska från vulkan = försenade plan

Camilla — 2011-02-19T15:11:39+00:00

Vi vaknade efter ett god natts sömn (eller iaf jag hade det, Jonas sov sämre). Vi begav oss efter frukost ut till flygplatsen. Direkt när vi anlände fick vi veta att vårt plan var försenat pga aska från vulkanutbrottet som precis varit i Japan. Vårt plan skulle ha lyft kl. 15.30, nu skulle vi få vänta på ny information till kl. 16.00. Under tiden fick vi 1000 yen var att shoppa mat för (ca: 100 kr). Nedan är en dryck som jag sett överallt i vending machines men inte provat tidigare, den smakade sportdryck:

Ca: 15.30 får vi veta att vårt plan skulle gå 19.50. Skönt att det går i alla fall, vi började fundera över om det skulle bli en extra natt i Tokyo eller inte. För sista förseningspengarna handlar vi lite godis och jag provar glass med smak av grönt te. Inte jättegott kan jag väl avslöja, fast det kanske inte var helt oväntat?

Flygresan tog ca: 4 timmar, men den kändes kortare, vilket var skönt. Bra med egen tv-skärm! När vi kommer till Taipei ser vi från bussfönstret massor med lysande och blinkande lampor, det jag först tror är en olycksplats med polissirener visar sig vara ett litet matställe.

Sammanfattningsvis om Japan:
- Landet där man har uppvärmda toasitsar men tvättar händerna i kallvatten.
- Mycket god mat, dock ibland svår att hitta bland all inte så god mat.
- Många människor och mycket trafik på gatorna, men det är tyst utomhus.
- Vänliga människor som hjälper stackars vilsna turister.
- Jag vill definitivt åka tillbaka, då gärna under sommaren. Jag har dock uppskattat att vara här under vintern, även om jag inte gillar kyla så är det skönt med färre turister.
- Fantastiskt, om du inte varit där åk dit, har du varit där åk dit igen! :)

Kackamilla: Tokyo, dag 59: Lugn dag med film och sen lite nattliv

Camilla — 2011-02-19T14:37:35+00:00

Idag blev det en väldigt lugn dag där vi hängde på hostelet mest, vi tittade på film: Lost in translation som utspelar sig i Tokyo. Ganska långsam film...

På kvällen blev det favorit i repris då vi introducerade några nyanlända personer till karaokestället vi var på häromdagen. Då det var lördag idag så var det fullt ös. Jag passade på att prova drinken grapefruit sour som Blondie rekommenderat till mig, supergod! Vi överlät dock sjungandet till övriga gäster denna gång:

Ännu lite senare så utforskade vi Tokyos nattliv i stadsdelen Roppongi:

Kackamilla: Tokyo, dag 60: Yoyogi, Jonas och sova i kapsel

Camilla — 2011-02-19T14:36:16+00:00

Idag åkte jag och Beck till Yoyogi-parken där vi hade hört att många ungdomar med alternativ klädsel samlas på söndagarna. Vi såg dock endast ett fåtal sådana och några som delade ut gratis-kramar. Däremot så strosade vi runt inuti parken som är ganska stor och fin, den innehåller bland annat ett tempel. Ingången till parken nedan:

Vid templet var det ett bröllop i full gång, dessutom var det munkar som höll på med någon form av ceremoni, möjligen relaterat till bröllopet. Intressant att titta på i alla fall.

Efter parken promenerade vid runt i omgivningarna, vi åt lunch på ett tempura-ställe, det var jättegott! Det var en hel del folk ute:

Nedanstående foto är taget vid Asakusa stationen på hemvägen, tornet är Tokyo Sky Tree och huset med gyllene grejen på taket är Asahi Beer Hall. Formen på huset ska föreställa ett ölglas och gyllene delen sägs symbolisera "Asahi ölens brinnande hjärta" och/eller en schysst skumkrona.

På kvällen mötte jag upp med Jonas för tredje och sista gången under denna resa. Vi checkade in på vårt kapselhotell (mer om detta snart) och sedan drog vi ut och åt. Vi passade också på att besöka the pork bar, en pytteliten söt bar fullproppad med grisar av alla de slag. Där drack vi bland annat japansk plommonrom blandat med varmt vatten och vi bjöds på lite smått och gott att äta. Riktigt gott med japansk rom och varmt vatten!

På kvällen bodde vi som sagt på ett kapselhotell, det är ett hotell där man inte har ett eget rum utan man har en liten "kapsel" som man sover i. Det var faktiskt riktigt bra. Man fick låna handduk och pjamas och i duschrummet fanns det en liten onsen, dvs. varmbad. Jag skulle gärna sova så igen, dock lite ont om utrymme för stora tjocka ryggsäcken. Foto på rummet med kapslar (damavdelningen då herrar och damer är separerade):

Foto inuti min kapsel:

Imorgon blir det hej då Japan och hej Taiwan, spännande!

Kackamilla: Tokyo, dag 58: Omote-sando och Shinjuku i snöyra

Camilla — 2011-02-18T15:57:18+00:00

Beck som jag träffat på hostelet kommer från Australien och pluggar arkitektur. Eftersom hon var intresserad av att åka till Omote-sando för att spana in alla häftiga byggnader där. Jag hakade på eftersom jag ändå inte hade planerat något, dessutom kan det vara kul att göra sådant man inte hade kommit på att göra själv. Foton på lite byggnader nedan:

Nedan är del av taket vid en av ingångarna till Omotesando Hills, så vackert:

Denna dag var det ganska kallt och så snöade det, känner mig lite förföljd av snön på denna resa. En tjej som bott i Tokyo i 2 år sa att hon bara varit med om max 30 minuters snöfall tidigare och inte en hel dag som det var idag. Däremot var det dock plusgrader så snön låg inte kvar på marken. I Japan har man som sagt paraply när det snöar. Vid ingångarna till de flesta affärer finns antingen ett paraplyställ eller smala långa plastpåsar som man stoppar paraplyet i, eller ibland både och. Vissa affärer har även anordningar där man stoppar in ena ändan av paraplyt och sedan drar det nedåt och utåt och vips så sitter paraplyskyddspåsen på plats. Smidigt och finurligt, kanske inte så miljövänligt med alla plastpåsar dock. Nedan foto på paraplyhavet:

En ganska häftig byggnad är Pradas butik som består av massa glasbubblor, se nedan:

Nedan syns lite av snövädret:

Jag på baksidan av Prada-byggnaden, det var ganska smalt och kanske inte riktigt meningen att man skulle gå där, men kul hade vi. :)

Efter att ha huttrat ute (det blir väldigt rått och känns kallare än vad det är pga av allt blött) så åt vi lite mat och for sedan till Shinjuku station där vi hoppades på att få se trängsel. Men då det är nationaldag i Japan idag så var "the worlds busiest train station" ganska lugn. Däremot så var stationen riktigt stor. Vi hoppade in och köpte dyr kaffe på ett mysigt litet ställe, de skyltade inte med priserna vilket borde varnat oss, men kaffet var gott i alla fall och servisen söt:

Nedan några foton från Shinjuku:

Efter denna smått kyliga dag med snö så kan jag säga att längtar verkligen efter att få åka till Taiwan, även om det verkar bli mest regn där så är det i alla fall ett antal grader varmare!

Kackamilla: Tokyo, dag 57: Tokyo tower och karaoke

Camilla — 2011-02-18T14:59:43+00:00

Tokyo tower stod på dagens schema. Tornet är 332,6 meter högt och designen är baserad på Eiffeltornet.

Det finns två olika utsiktsplan att åka upp till för att titta på utsikten, ett 150 meter upp och ett 250 meter upp. Jag åkte upp till bägge, utsikten var riktigt fin och visst pirrade det lite i magen när man åkte upp i hissen. Bägge utsiktsplanen är inglasade så man slipper frysa, men visst hade det varit läckert med utomhus istället. Lite utsiktsbilder nedan.

Tornet som syns på nedanstående bild är Tokyo Sky Tree som just nu håller på att byggas. När det blir klart (förhoppningsvis i december i år) så kommer det vara den högsta byggnaden i Japan, 643 meter hög. Tornet ligger relativt nära det område som hostelet jag bor på ligger i.

Jag tyckte att himlen också var vacker så den fick också vara med på bild:

På det lägre utsiktsplanet fanns glasfönster även nedåt, ganska pirrigt att stå och titta ned genom dessa:

Efter Tokyo Tower så knatade jag runt lite, hittade bland annat den minsta shrine som jag någonsin sett:

På eftermiddagen for jag till Shibuya för att shoppa lite, därefter höll jag på att bli galen för jag lyckades inte hitta tunnelbanan åt rätt håll för att åka hem. Snurrade runt i ca: 45 minuter innan jag till sist hittade rätt. Ingången låg på plan 3 i en shoppingmall...

På kvällen gick vi ut och åt, det är dock inte så ont om benutrymme som det ser ut, även om vi sitter på kuddar så finns det en hålighet under bordet som man kan ha ben och fötter i:

Till förrätt fick vi ljummen och mumsig tofu som man åt med lite salt och lite soyasås, smaskens!

Jag provade också för första gången nedanstående bönor, som var riktigt goda, de ska dessutom vara riktigt nyttiga också, och nej det är inte vanliga ärtor. :)

Stället vi hamnat på visade sig vara ett karaokeställe och som vanligt kan jag inte låta bli att skämma ut mig lite. Jag var i gott sällskap dock och slapp entra scenen själv. Det blev både lite Boyzone, Bon Jovi och Fairytale of New York.

Vilken kväll är komplett utan ett gruppfoto, notera dock att vi varken känner eller har pratat med någon av japanerna på bilden. Kommer kameran fram så ska alla vara med. :)

Z:a: Ito, Sendai och Tokyo igen

2011-02-18T14:18:10+00:00

Ito

Efter Beppu så vart det lite missräkning från min del, skulle egentligen till en mindre stad mellan Beppu och Ito. Jag bokade dock hostel-rummet lite väl tidigt på morgonen och råkade boka för fel stad. Så det vart direkt upp till Ito som gällde.

Ito är en sömnig liten stad som är känd för sina onsen (vatten bad från varma källor) och sand-stränder. Men nu på vintern så är den nästan helt sovande och de flesta butiker har inte ens öppet. Men efter full-fräs i Beppu så var tre nätter i en sovande liten stad precis vad jag behövde. Spenderade dagarna med att vandra omkring, äta gott (och inte gott) och bara ha det gött. För detta ändamål var hostlet jag bodde på prefekt. Ett ryokan-hostel helt byggt i trä med en flod utanför med fiskar, ni vet de där stora i japanska och kinesika restauranger. Hostlet hade också tre onsen, en för män, en för kvinnor och en privat. Så perfekta softar stället.

Sendai

Efter fel-räkningen till Ito så hade jag nu ingenstans att ta vägen eftersom jag inte ville åka söder ut till stället jag missade vid felbokningen till Ito. Så jag hittade en lista på städer i Japan och valde den första jag hittade som låg norr om Tokyo, vilket råkade vara Sendai.

Sendai är en större stad i Japan utan något direkt sevärt vilket återspeglades på hostlet som var litet och mycket speciellt. Inga nycklar, inte enns in till huset. Låg mycket svårt till och var helt utan skyltar med endast ägaren som höll ordning på allting. Han sov även vid dörren på natten så man fick vara mycket tyst då man gick in i huset.

Jag hittade en park att vandra i med gravar från när japan var ett stängt land. Dock var de återuppbyggda då de hade blivigt bombade under andra världskriget. På vägen till parken hittade även en gratis utkiks våning i ett av de högsta husen i Sendai. Så det vart ett besök på vägen till parken på dagen och ett på vägen hem från parken på natten .

När jag väl kom hem så hade jag fått ett meddelande från en Japan, Aki, jag träffat i Tokyo. Det visade sig att han bodde precis utanför Sendai och hade precis sätt att jag var där. Jag föreslog att han skulle följa med ut på en längre utflykt till Matsushima och han hängde på.

Matsushima

En timmas tåg väg utanför Sendai ligger Matsushima som är en av japans stora sevärdheter. Det är 260 små, små öar fyllda med tallskog. Mycket vackert. Aki visade mig runt och berättade om stället. Vi käkade ko-tunga och kokade ostron eftersom det är det området är känt för, förutom öarna. Tungan var superb, en av de godaste maträtterna jag ätit. Vi tog en bro över till en av de större öarna och knallade runt den för att se på utsikterna osv. Lite tråkigt att berätta om (och antar att läsa om) men super trevligt var det! På kvällen så gick vi till en Japans krog för att äta, dricka och prata. Fick lära mig mycket nytt och fick också lära ut lite svenska.

Nikko

Så efter Sendai var det hög tid att dra mig till Tokyo igen, men på vägen dit så vart jag bjuden till Nikko av två Kanadensare, också träffat i Tokyo, för att åtminstone ha varit där. Nikko är en riktig turist-stad som påminner mycket om franska alperna, eller som de själva ödmjukt säger på sina reklam-affischer "Nikko is Nippon".

Jag kom dit och gick runt och fottade lite i Nikko medan jag väntade på Kanadensarna. När de dök på hade de hört om en hockey match i Nikko. Sista matchen för sessongen. Så vi gick dit och tittade på Japans hockey . Dock så förstod inte de jag var med att sverige var bäst i hockey, de tyckte något röd-vitt lag med något konstigt löv på var bättre.

Tokyo, sista natten

Efter hockey och mat så tog jag mig vidare ner till Tokyo för att sammanstråla med Camilla igen. Lite mat, lite gott på super lilla stället "The Pork Bar" så drog vi oss mot natt härberget. Vi hade kommit på att vi bara måste sova i ett kapsel-hotell . Ett hotel där ditt hotell-rum är stort nog att sova i men inte större. Man ligger som i en liten kapsel brevid andra som ligger i sina kapslar. Verkligen häftig upplevelse.

Japan i sig är häftigt, annorlunda, spännande och kul. Jag hade nu fått uppleva en hel månad i Japan både söder, väster och norr om Tokyo vilket jag är mycket glad över. Men nu är det hög tid att dra vidare.

Kackamilla: Tokyo, dag 56: Ueno-parken, running sushi och onsen!

Camilla — 2011-02-12T07:37:46+00:00

Vilken dag det har varit, helt fantastisk! Dagen började med att jag och tre andra tjejer från hostelet tog oss till Uenoparken där det skulle vara en gratis guidad tur. På väg till parken nedan:

När vi kommer dit 10 minuter efter utsatt tid så visar det sig att ingen annan har dykt upp så vi får vår egen tur. :) Turena görs av frivillig personal som ställer upp helt gratis, vår guide heter Junji och han är superduktig! Nedan en modell av en blåval utanför Nationalmuseet för naturvetenskap:

Junji berättar massor intressant om Japan och olika seder och bruk. Helt fantastiskt bra! Han berättar bland annat att de två huvudreligionerna i Japan är Buddhism och Shinto. Många japaner tror på båda, shinto används under livet och buddhismen vid döden. Det är en anledning till att det ofta finns gravar i närheten av buddist-tempel men ej nära shinto-jinja (eller shinto-tempel som det ibland kallas lite slarvigt eftersom det inte är något tempel). Nedan är en reningsplats där man tvättar sig innan man går in i ett buddist-tempel eller fram till en shinto-shrine:

Junji berättade också om de lappar och trätavlor som finns utanför. Precis som Helena tidigare skrev i en kommentar så är trätavlor önskningar som man vill ska slå in. Däremot så är lapparna "fortunes" som är dåliga. Vid tempel så kan man för en billig penning köpa sig en fortune som berättar om ens framtid. Som en liten spådom. Man skakar fram en pinne ur en låda och kollar vilket nummer man fick, därefter så tar man en lapp med motsvarande nummer (dessa finns i små hyllor nära pinnarna). Om spådomen man får är bra så behåller man lappen, är den dålig så sätter man upp den nära templet så att vinden kan blåsa bort de onda andarna. Synd att jag inte förstår japanska, annars hade jag nog tagit reda på min framtid. ;)

Vi fick också lära oss hur man ber vid ett buddist-tempel (och också prova). Det går till såhär: Man ger ett litet mynt i gåva (saisen), därefter ringer man klockan genom att dra i snöret (om det finns en sådan), sedan sätter man ihop sina händer med handflatan inåt och bugar en gång, därefter ber man.

Det ligger en del konstskolor och liknande i parken, det märks bland annat på att det finns en del skulpturer utställda, som nedan t.ex.

På vägen till Toshoguhelgedomen finns stenlyktor som har skänkts till helgedomen. Dessa är utplacerade beroende på status hos den som skänkt den, ju högre status hos givaren desto närmare helgedomen är en lykta placerad.

I parken finns en låga för freden, det är eld som togs ur lågorna efter atombomben i Hiroshima. Elden finns inuti duvan nedan. Runt omkring den hänger långa rader av origami i form av tranor.

Nedan foto på Toshoguhelgedomen. Även här fick vi lära oss hur man ber då detta är Shinto och inte buddism. Man går tillväga såhär: Man skakar bjällran en gång (idén är att man på så sätt påkallar uppmärksamhet från gudarna), därefter ger man ett litet mynt i gåva. Sedan bugar man djupt två gånger och klappar händerna två gånger, ber sin bön och bugar en gång till.

Det fanns tidigare en stor buddha-staty i Uenoparken, den har dock blivit förstörd så det enda som återstår är huvudet:

De orange bågarna nedan kallas för torii-portar och man ska gå igenom dem för att få tur:

Det finns många småstatyer av rävar vid de olika helgedomarna och även en helgedom inuti en grotta som är tillägnad rävar. Anledning ska vara att många rävar drevs bort när människorna spred sig. Enligt vår guide så har de röda hakklapparna inte någon särskild betydelse utan de sätts dit av japanska kvinnor ändå.

Nedanstående shrine är tillägnad personer som jobbar inom sjukvården:

Fågel på taket:

Saigo Takamori ledde uppror mot kejsaren 1877 när det inte gick vägen så begick han självmord. Saigo fick sedan upprättelse och nedanstående staty restes, däremot fick han inte bära uniform på statyn:

Därmed var vår promenad i Uenoparken avslutad, bild på oss tjejer och vår guide nedan:

Efter parken åt vi lunch och vandrade kring på en liten marknad ett tag. Några av tjejerna hade inte Sensojitemplet som ligger nära vårt hostel så vi begav oss ditåt. På vägen passerade vi genom shoppingstråk med många souvenirer bl.a.

Ett ställe sålde nybakade kakor som de hade sin egen paketeringsmaskin till. Häftigt och kakorna var goda, fortfarande varma inuti sin förpackning!

Några skolflickor ville ta kort med oss och det fick dem såklart:

Hozomonporten nedan:

Efter allt promenerade var vi hungriga så vi gick och åt på ett sushi-ställe med löpande band. Man tar helt enkelt de tallrikar man är intresserad av och sedan när man ska betala så räknar de ihop ens tallrikar. Olika färger är olika prisklasser. Vissa dyrare bitar serverades på dubbla tallrikar och beställde man dryck fick man en speciell tallrik som symboliserade priset på den. :)

Mmmm.... sushi:

De hade en del lite annorlunda och spännande sorter, som nedan t.ex.

Personalen tyckte det var roligt att bli fotograferade:

Och så självklart det obligatoriska gruppfotot:

Efter sushin så gick vi till en onsen och badade. Denna var lite annorlunda mot den jag var på tidigare då det fanns lite olika bad. Bland annat fanns massagestrålar, ett kallt bad (17 grader så inte jättekallt) och ett elektriskt bad! Kändes väldigt läskigt att ha elstrålar i vattnet. Foto från ingången nedan:

Kackamilla: Tokyo, dag 55: Odaiba och Akihabara

Camilla — 2011-02-08T14:50:52+00:00

Idag bestämde jag mig för att åka till Odaiba, som är en ö i Tokyo. Ut dit åker man monorail, foton från färden nedan:

På Odaiba finns mycket att se och göra, bl.a. ett stort pariserhjul som heter Stream of Starlight, jag åkte den dock inte.

Det finns också flera byggnader med intressant arkitektur, en av dem nedan:

En av de mest kända byggnaderna heter Tokyo Big Sight (se nedan) vilket innehåller mest konferenslokaler och några caféer och restauranger. Jag åkte upp till åttonde våningen där utsikten skulle vara fin, men man fick dock inte gå ut och titta. :(

Nedanstående bild tyckte jag blev häftig, men den föreställer inget speciellt, bara några träd och solen som gått i moln:

Det fanns också en ganska häftig galleria som heter Venus Fort där man har renässanstema med bl.a. en konstgjord himmel i taket och en fontän:

En annan häftig byggnad är Fuji-TV:s huvudkontor:

Jag hittade också några blåa hundar:

Nedan en bild på Regnbågsbron:

I Tokyo har man sin egen frihetsgudinna, hon är betydligt mindre än originalet dock:

Inne i en galleria (tror det var i Decks) så fann jag den: knappen för att spela upp spolningsljud. Jag började tro att den var påhittad eftersom jag aldrig sett någon, men nu vet jag att den finns! Bildbevis nedan (ljudet lät inte 100% som en riktig spolning dock):

Det enda jag inte gjorde på Odaiba som jag hade velat gjort var att besöka Nihon Kagaku Miraikan som är ett museum om forskning och innovation där de bl.a. har robotledda rundturer. Tyvärr har de stängt på tisdagar och en sån var det idag. Får se om jag får tid över att åka tillbaka innan jag lämnar Tokyo.

Efter Odaiba så åkte jag vidare till Akihabara där det är fullt med teknikvaruhus, finns jättemycket att titta på och köpa där. Jag tog det dock lugnt med shoppingen blev endast två saker till mobilen, en rem (så jag kan ta foton över höga kanter utan att behöva vara nervös att tappa telefonen) och en rengöringsgrej.

Imorgon har jag tänkt att se Uenoparken!

Kackamilla: Tokyo, dag 54: Hej då Mishima, hej Tokyo!

Camilla — 2011-02-08T14:22:34+00:00

Idag var det så dags att lämna Mishima för att åka tillbaka till Tokyo, hann ju inte se så mycket där sist. Jag upptäckte att åka lokala tåg kostar bara hälften av att åka snabbtåget till Tokyo, så därav åkte jag lokala tågen. Inte riktigt lika bekväma och jag var tvungen att göra ett byte, men det fungerade bra!

Väl framme i Tokyo så gick det faktiskt förvånansvärt bra att hitta till hostelet. Jag passade på att promenera runt lite omgivningarna som innefattar både nöjespark och tempel. Nedan lite bilder på omgivningarna och ex. Sensojitemplet:

Så här ser hostelet ut utanför:

Jag kände mig ganska slö idag så det blev inte så mycket gjort, jag åt dock sushi på ett trevligt ställe. Supergott!!!

Z:a: Mer Snöventyr, Tempel och Onsen

2011-02-08T05:02:08+00:00

Snöventyret

Kanazawa var riktigt bra och det snöade, snöade och snöade. Enligt våra värdar på gäst huset så var det värsta snön på 20 år och det snöade till och med så mycket att tågen slutade gå. Helt. Alla tåg var inställda dagen då vi skulle åka vidare så det vart en oplanerad natt till i Kanazawa.

Vi gick och tittade på Kanazawa slott och parker . Kallt och snöigt var det. Slottet var magnifikt men tomt inuti. Däremot var det mycket trevligt att vandra i parken. Efter parken så skulle vi bara gå och ta en kaffe på första bästa café vi kunde hitta. Gick in och det visade sig vara ett litet litet kaffe med en mysig gammal man som rostade eget kaffe i butiken. Mycket mysigt och väldigt gott kaffe.

Tempel-Tokyo

Så efter det var det Kyoto som stod på listan. Kyoto är känt för sina tempel som verkligen är överallt. Efter ett tag vande man sig nästan med att husen ibland vart avbrutna av ett tempel mitt i alltihopa.

Så dag ett gick vi runt i kvarteren nära hostlet och poffs så hamnade vi i ett större tempel område . Vi gick och kollade och fottade och såg en stor träbyggnad som såg ut som en scen där folk hade börjat samlas. Vi gick och tittade lite till och slöt sedan upp med folkmassan utan att veta vad som var på gång. Vitklädda vakter upphöll en gång igenom folket från en port fram till scenen. Vi ställde oss med kamerorna i högsta hugg och efter en lång väntan kom två Maiko's ut fram till scenen. Där utförde de en dans för åskådarna och sedan kastade de ut soja bönor.

Sedan hade vi en riktigt bra utekväll med massor av sake, japansk öl och svensk nyponsoppa.

Helveten

Efter det så skildes jag och Camilla åt igen och jag drog mig ner mot Beppu. En stad i södra japan med många Onsen (vatten-källor) och åtta helveten. Där mötte jag up med en Finne som jag träffat i Tokyo för lite öl och sight-seeing. Vi gick på en Onsen där vattnet var 43 grader vilket var lite för varmt för mig men det var sååå skönt att värma upp sig. Man kände riktigt att man vart varm enda in i benmärgen. Beppu är en väldigt turistig stad där shopping gatan på kvällen tas över av mindre klädda och mer promiskuösa unga damer. Så man fick kryssa lite för att ta sig mellan barer.

Vi drog också upp till Kannawa för att se på de helveten som finns där, vilka är åtta varma källor där varje källa har sin egen naturliga stil. Dock vart det brara tre helveten besökta då det vid tredje hade ett mindre Zoo med Flodhästar, Laamas, Flamingos och Apor. Alla i mycket små burar, alla såg ut att inte må så bra. Så vi bestämde oss att de inte skulle få mer av våra pengar. Dock hittade ett... hmm... museum (klicka inte på länken) att gå på så det vart en hel dag ändå.

Kackamilla: Atami, dag 53: Ume och Onsen

Camilla — 2011-02-06T15:20:24+00:00

Idag (och faktiskt idag på riktigt, första gången sen resan började som jag faktiskt är ikapp med blogginläggen!!!) tog jag det lokala tåget till Atami, en liten ort med ca: 40 000 invånare. Det första jag ser när jag kommer fram till stationen är en liten fot-onsen.

Var ju tvungen att prova såklart! Riktigt varmt och skönt!

Efter fotbadet tog jag en buss upp till Baien Park som är en stor park med plommonträd (ume).

Jag var inte ensam turist där, även om jag bara såg asiater:

Förutom plommonträd fanns det också en och annan vårblomma:

Parken har ganska nyligen börjat blomma och blommar nu kanske till 30%, dessa gula blommor nedan doftade riktigt gott:

Det fanns också vita blommor...

...och rosa:

Parken hade också sitt eget vattenfall...

som man dessutom kunde gå inuti (väl skyddad från vattnet med stenar):

Även parken hade sin egen fot-onsen. Jag provade dock inte denna eftersom det var så fullt:

Jag provade däremot japanskt godis som serverades varmt och var gott och sött:

Efter parken promenerade jag genom hela byn ner till vattnet, där hoppade jag på en linbana som tog mig upp till en liten topp.

Däruppe fanns ett och annat monument...

...samt en fin utsikt ner över byn:

Man kunde också skymta Atami Castle som låg högre upp på kullen:

Som om detta inte vore nog så fanns det även ett adult museum däruppe som jag besökte. Det var ganska mycket roligt och en hel del fnissande från alla besökare. Nere från kullen så hittade jag lite mer blommor, ljusrosa denna gång:

Jag promenerade längs med hela stranden fram till Shinsui Park och Moon Terrace där de har en "power point".

Precis nedanför den höga "pinnen" på ovanstående bild finnes händerna på nedanstående bild. Dessa är till för att älskande par ska placera varsin hand på händerna på bilden och så ska deras kärlek bli starkare, eller något åt det hållet.

Det fanns också lite annat fint att titta på, osäker på vad det är, men någon form av avstånd är utmarkerade på nedanstående:

Det finns också en liten sandstrand i Atami som heter Sun Beach:

Denna staty kan hittas precis innan stranden börjar:

En bit bort finns också nedanstående staty. Den föreställer O-Miya och Kan-Ichi som är del av en berättelse skriven av en känd japansk författare. Det är en kärlekshistoria som handlar om ett förälskat par där kvinnan får en annan man som friare (en mycket rik sådan). Denna man ger henne en diamantring och hon accepterar frieriet. När hon så lämnar sin kärlek Kan-Ichi blir han så förtvivlad att han sparkar till O-Miya och utbrister: "du har förblindats av hans diamant". Det är detta ögonblick som statyn avbildar:

Jag strosade sedan vidare längs med Ito river, där det återigen fanns massa fina blommande träd (har ni lessnat på blommor än, det har inte jag):

Det finns ett antal små heta källor i Atami som är lite utspridda, vissa får utbrott än idag, vissa inte. Jag tror även att vissa är fejkade utbrott, en av källorna nedan:

Efter allt promenerade var det så äntligen dags för min första riktiga onsen! Bild på det japanska badet som jag besökte nedan:

Det var riktigt varmt och skönt att bada japanskt, och om man inte blev varm nog så fanns det även en bastu man kunde värma sig i. När jag kom upp ur badet var jag riktigt röd, främst i ansiktet men även på armar och ben! Det här vill jag göra igen! Nedan ytterligare en källa som jag passerade förbi på vägen mot stationen:

Det fanns också en mysig shoppinggata i Atami. Blev ingen shopping för min del dock, ibland är det lite synd att jag har så begränsad plats... men det är bra för reskassan i alla fall.

När jag väl kommit på ett tåg tillbaka mot Mishima så var det mörkt ute. Det blev en riktig heldag i Atami! Nu ser jag fram emot att få åka till Tokyo imorgon!

Kackamilla: Mishima, dag 52: Djur, natur och tempel

Camilla — 2011-02-06T13:39:54+00:00

Idag har jag sett mig omkring i Mishima, fanns en hel del intressant att se! Jag började med att gå runt i Rakujyuen parken. Den innehåller bland annat ett (pytte)litet zoo, nedan några foton från zoo:t.

Förutom zoo, finns också några få karuseller, ett tehus, ett museum, ett ånglok, ett antal mindre monument, samt en massa natur såklart.

Jag såg en hel del fåglar i parken, många alldeles för snabba för att jag skulle hinna med kameran. Nedanstående fåglar är lite mer av det fotovänliga slaget:

Vissa av träden hade redan blommor, fint!

Nedan är tehuset Rakujukan, det torra landskapet framför är egentligen en liten damm, den har dock inte alltid vatten i sig. Senast den var fylld var i November 2004. Anledningen att den är tom är att fabriker högre upp omfördelar och använder grundvattnet, vilket gör att det inte räcker fram till dammen. Synd tycker jag!

Inte alltid som det finns skyltar på engelska.. tur att jag fick en engelsk karta i alla fall.

Andra sidan av tehuset Rakujukan. De hade en guidad tur av tehuset som jag deltog i, tyvärr var det bara japanska som gällde. Jag förstod noll och ingenting av det guiden sa, men hon verkade duktig och kunnig. Det var ändå roligt att få se hur det ser ut inuti. Huset har massa fina målningar, bl.a. på gamla dörrar. Dessa är gjorda av några av Japans bästa konstnärer på 1890-talet.

Nedan är en blomma som jag har tolkat som speciell för Mishima, den heter något med Mishima i namnet. Ser ut som pyttesmå näckrosor.

Nedan så har jag precis lämnat parken för att se lite annat. Jag fick syn på den stora fisken i vattnet nedan och kunde inte låta bli att ta ett kort:

I Mishima så har de en å som heter Genbe-gawa och längs med den kan man gå nära vattnet ca 1,5 km. Riktigt fint!

Jag såg även här många fåglar, bl.a. några kungsfiskare (tror de heter så på svenska), de var dock återigen för snabba för mig. Nedan är en liten krabat som jag dock lyckades fånga på bild:

Några sektioner av promenaden var lite smått bökiga då man var tvungen att gå under broar. Jag fick gå dubbelvikt hela vägen, men så är jag ju lång också. ;)

Längs med å-promenaden låg något som kallas för Cherry Tree Avenue, där var det fint:

Efter denna promenad gick jag vidare till Ryusen-en som är en Japansk trädgård. Vid ingången vaktar några statyer:

I vattnet fanns både fåglar, fiskar och sköldpaddor.

Trädgården var dock väldigt liten, i alla fall om man jämför med Rakujyuen, inte om man jämför med en vanlig bakgård. I slutet av trädgården ligger Sano Art Museum och där gick jag in. De hade allt möjligt intressant, men främst var det utsnidningar i metall eller sten i form av smycken, askar och vaser. De hade även något samurajsvärd med utsmyckande detaljer, samt några utsnidade djur. Det var roligt att titta på, speciellt vissa föremål som hade så små detaljer att förstorningsglas var placerat brevid som man var tvungen att använda för att se allt. Roligt, men lite för litet för att vara värt inträdet.

På min fortsatta promenad hittade jag några dockor (de rörde på sig emellanåt också)...

...ett jättesmalt hus...

...och ett tempel! Plötsligt är jag framme vid Mishima-Taisha helt utan att ha planerat att gå dit. Nåja, så här ser det ut iaf:

Några fina blomstrande träd hade de på området:

Jag tror det var ett bröllop eller liknande på gång, därav nedanstående sällskap:

Precis utanför tempelområdet låg en liten damm med massa djur, ledsen om jag tråkar ut er, men jag gillar djur. :) En lite speciell anka (?):

Fisk som vill ha mat:

Och så en massa sköldpaddor!

Även här fanns lappar fastsatta, främst på träden:

Efter detta gick jag till en utkikspunkt där man skulle kunna se Mt. Fuji. Jag såg Mt. Fuji ganska bra, men kameran håller inte riktigt med mig eftersom det är disigt. Jag satt i alla fall där och fikade och tyckte att utsikten var fin. :) Syns inte så bra på bild dock som sagt, titta på högersidan:

Ett försök att zooma in för att se om berget ville fastna bättre, men det är dock tveksamt:

Efter allt detta var klockan bara 15, allt gick så mycket fortare än vad jag trodde det skulle göra! Så jag gick hem till hotellet en stund innan det blev dags för middag. Jag hittade ett litet ställe med riktigt goda stekta nudlar (med räkor, pilgrimsmusslor och bläckfisk, tro det eller ej men t.o.m. bläckfisken var god!). Lite roligt var att de på restaurangen gav mig en gaffel att äta med (andra gången det händer idag, kan det ha något med hur jag ser ut att göra). Jag lät dock bli gaffeln och tog ett par ätpinnar istället vilket orsakade ett skrattanfall hos personalen. Jag blev sen utfrågad vad jag kom ifrån, vart jag varit, vart jag skulle osv. Tog mig ca: 10 minuter att förklara att jag är från Sverige och inte från Spanien. :)

När jag kom tillbaka till hotellet fann jag 2 britter och 2 kanadensare som satt och pratade vid receptionen. Jag slog mig ner vid dom en stund, riktigt skönt att kunna föra en konversation med någon, känns som jag varit i isolering i 2 dagar. Även om japanerna på restaurangen försökte prata lite engelska med mig så är det inte riktigt samma sak som att kunna konversera på riktigt. Det ska bli trevligt att komma till Tokyo och bo på vandrarhem med andra turister. Fast jag måste säga att det är lite häftigt när man är ensamma turisten som inte kan språket också! :)

Kackamilla: Kyoto/Mishima, dag 51: Tågresa och compact living

Camilla — 2011-02-05T11:55:45+00:00

Idag var det så dags att lämna både Kyoto och Jonas bakom mig. Nu blir det till att resa själv igen lite drygt en vecka tills vi möts upp i Tokyo igen innan det är dags att åka till Taiwan. Nedan är Kyoto tower:

Vid tågstationen i Kyoto hade de något jippo och delade ut blommor, vet inte riktigt hur maskoten nedan kommer in i bilden, men söt var den.

Nedan Jonas tåg som avgår från stationen:

Foto på Mt. Fuji taget från tåget:

Väl framme i Mishima lyckades jag såklart gå ut från stationen åt norr och mitt hotell ligger åt söder. Stationerna i Japan är byggda så att man behöver ha sin biljett för att komma åt tågspåren, både för in- och utpassering. Då maskinen åt upp min biljett när jag gick ut så hade jag inget annat val än att gå runt stationen. Detta ökade mina 4 minuter till hotellet till ca: 20 minuter. Sen visade det sig att det var svårt att hitta hotellet. Inga skyltar om något hotell någonstans! Och ingen att fråga på gatan! Så jag dök helt sonika in på det ställe som såg ut att det kanske skulle kunna vara ett hotell, och jag hamnade rätt! Så här ser hotellet ut från gatan:

Personalen pratade inte många ord engelska, men jag lyckades få mitt rum i alla fall. Rummet är litet, men mysigt. Jag är fascinerad över hur ett så litet badrum kan innehålla både badkar, handfat och toalett!

Nedan är resten av rummet:

Då det var några timmars dagsljus kvar så passade jag på att strosa runt i Mishima, vågade inte gå så jättelångt dock eftersom de inte hade några kartor att dela ut på hotellet. Jag får besöka turistbyrån imorgon och skaffa en karta! Nedan är ingången till Rakujyuen park som är en ganska stor park som ligger precis invid stationen, den tänker jag besöka imorgon.

Jag promenerade också lite längs vattnet och fick då syn på dessa dockor som heter: Megumi-no-Ko, ingen aning om det betyder något eller inte, gulliga var de i alla fall!

Kackamilla: Kyoto, dag 50: Extra dag

Camilla — 2011-02-05T09:00:24+00:00

När vi vaknade konstaterade vi att det skulle vara trevligt att stanna i Kyoto en dag till. Mycket p.g.a. att vi inte riktigt hunnit planera vad som ska hända härnäst. Sagt och gjort, vi bytte dock boende eftersom hostelet inte hade annat än 8-bäddars rum ledigt. Vi hamnade på ett ganska nyöppnat ställe som var helt ok (vi hade blivit tipsade om stället kvällen före av en japansk farbror).

Spenderade delar av dagen med att planera nästa ställe. Jonas bestämde sig för att åka söderut till Beppu och jag för att se Mt. Fuji innan jag fortsätter till Tokyo. Min tanke var att stanna i Shizuoka och jag blev jätteglad när jag till sist hittade ett någorlunda billigt boende där. Efter jag bokat inser jag dock att jag inte alls har bokat i Shizuoka, utan i Mishima som ligger en bit därifrån. Nåja, kan lika gärna åka dit, kul när det blir lite oväntat! :)

På kvällen gick vi ut och åt, jag har sett så mycket reklam med mat utanför restauranger med mat på pinne (typ grillspett) så det ville jag ha. Vi hittade ett ställe med massa olika mat på pinne, jag provade bl.a. ost, pilgrimsmusslor (fantastiskt gott), pumpa, räka, kycklingbröst och muskelmage. Det senare var riktigt gott, men hade väldigt märklig konsistens, lite krispigt.

Kackamilla: Kyoto, dag 49: En händelserik dag

Camilla — 2011-02-04T10:46:52+00:00

Idag begav vi oss ut för att se lite tempel, det är ju trots allt det som Kyoto är mest känt för:

När vi var vid första templet så märktes det att något var på väg att hända, utan att ha en aning om vad det var så ställde vi oss och väntade med övriga personer. En del japaner hade med sig en hoppfällbar pall att stå på för att se bättre, ganska smart egentligen.

Det visade sig att det var miko som vi väntade på, dvs. tjejer som ska bli geishor.

De uppträdde med dans, väldigt fint, med små, lugna, kontrollerade rörelser:

Efter dansen så slängde prästerna ut små påsar till publiken, som mer eller mindre slogs om påsarna.

Påsarna innehöll små sojabönor och de ska bringa lycka till den som får dom. Tanken är att man ska äta lika många bönor som man är gammal.

Efter all tumult så vandrade vi runt lite i området:

Nedan är någon form av böneplats, japanerna går fram till snöret, rör vid symbolerna, kanske lämnar ett mynt eller två, ber (eller önskar något?), och drar sen i snöret. Ibland klappar de även några gånger och håller händerna med handflatorna emot varandra.

Foton från närliggande park:

Vi återvände sedan ner mot templet och scenen där ett nytt skådespel var på gång. Denna gång med livemusik, de hade ganska många annorlunda instrument, bland annat en ganska häftig flöjt:

Även denna gång var det dans:

De hade också efterföljande sojabönsutkastning även denna gång, Jonas lyckades få en påse den här gången. Jag fick smaka några bönor, inte så tokigt. Vi lunchade och såg sen lite fler tempel.

Nedanstående tempel fick man gå in i bara man tog av sig skorna. Det var fint inuti med massa guld.

Vi vandrade sedan ner mot byn och såg lite fler tempel efter vägen, det är så många här så det är nästan svårt att undgå att se tempel. :)

De flyter en flod (eller å, jag kan inte skillnaden) genom Kyoto, foto på den nedan:

Precis när vi har korsat bron så hör vi skrik, det visar sig att det är några ungdomar som spelar musik och sjunger/skriker till. Vi stannar och lyssnar en stund, varje låt avslutas med massa skrik från alla bandmedlemmar. Hade varit intressant att förstå vad de sjunger om. Ibland får huvudsångaren som har djävulshorn på huvudet för sig att hoppa runt. Såväl han som publiken blev ganska förvånade när han helt plötsligt hoppar upp på lilla muren bakom bandet för att en sekund senare falla rakt ner i vattnet med gitarr och allt! Han fann sig dock snabbt och hoppade upp och fortsatte spela!

Vi fann en mysig liten promenadgata med många skyltar:

Vi åt lite mat igen, hamnade på ett trevligt japanskt ställe där vi fick en del tips om Japan. Bl.a. fick vi veta att i regionen vi är nu så har de sitt eget ord för tack: okini. Vi provade det några gånger under kvällen och fick i stort sett alltid förvånade leenden tillbaka. :)

Något som finns överallt i Japan är ett spel som heter Pachinko, som är en form av spelmaskin att jämföra med typ enarmadbandit. I detta spel så köper man små metallkulor som man skickar in med olika hastighet i spelet för att försöka få ut fler metallkulor. Detta samtidigt som de har världens oljud i rummet. Vi provade att spela, men det var inte så lätt att förstå vad och hur man gör. Kul att ha provat dock!

Kvällen slutade på en irländsk pub (dock inga irländare i sikte, bara japaner). De blev glada när vi sa att vi kommer från Sverige. De ska ha en svensk afton om några dagar, se deras reklamlapp nedan:

Den kvällen har de tänkt bjuda på svensk mat, nyponsoppa! :) Kvinnan som jobbade på stället hade redan börjat provlaga och frågade om vi inte kunde tänka oss att prova. Självklart! Bild på nyponsoppan nedan:

Utlåtandet? Jodå, nog smakade det nyponsoppa allt. Vi tipsad om att de kan servera den varm om de vill. Första gången någonsin jag äter hemlagad nyponsoppa, och jag gör det i Japan! Kvinnan hade fått receptet från en bok av Carl-Jan Granqvist, den innehöll också andra delikatesser som janssons frestelse och kanelbullar:

Efter att vi fått prova svensk mat så fick vi också prova något japanskt: umeboshi.

Det var ganska gott, främst eftersmaken, men dock väldigt salt och surt! Jag lyckas inte riktigt hålla minen:

Jonas hade provat en tidigare, men testade en nu med. Han sa att denna var ännu surare än vad han mindes att den andra var. :)

Kackamilla: Kyoto, dag 48: Äntligen Kyoto och lite varmare väder

Camilla — 2011-02-03T08:48:16+00:00

Idag så hade tågen börjat gå igen så vi checkade ut från guesthouset (igen). Snälla sonen till ägarna erbjöd oss skjuts till stationen i sin bil, sååå skönt att slippa bära väskorna dit! Som sagt riktigt bra personal där vi bodde!!

När vi kom till stationen åt vi frukost och gick sedan till vårt tågspår. Väl där upptäcker vi att tåget före vårt tåg ej har avgått ännu. Visar sig att vårt tåg är sent också, det syns nog inte på klockan i bilden ovan, men den är över 13:00. Världens punktligaste tåg... Dessutom ingen information på engelska (och knappt nån på japanska heller), men det var bara att vänta...

..till sist så kommer tåget som skulle gått före vårt tåg. Då vi har rail pass och det finns vagnar som är oreserverade så hoppar vi på. Fin utsikt utanför tågfönstret nedan:

Några timmar senare än vad vi trott, men vi är i alla fall framme i Kyoto! Och bäst av allt det är varmare än i Kanasawa och ingen snö!! Yay!!

Efter att vi hittat vårt hostel gick vi ut och åt, jag åt min första sushi i Japan! Mums!

Kackamilla: Kanasawa, dag 47: Inställda tåg!

Camilla — 2011-02-03T07:56:20+00:00

Idag var det dags att åka vidare till Kyoto tänkte vi, men icke! För första gången i Japan Rail Wests historia så ställer de in alla tåg! Detta på grund av snön. Tydligen blev något eller några tåg stående under natten väldigt länge så de tyckte det var bäst att ställa in alla tåg tills de fått ordning på det. Lite snopet när man har förväntat att få ge sig av, men inte mycket att göra. Personalen på vårt guesthouse var toppenbäst, de hjälpte oss att kolla förseningarna, de kom med te och kaka och sen förberedde de vårt rum åt oss igen så att vi kunde sova där en natt till.

Foto från gårdagen på spelställe för tjejer:

I väntan på besked om tåg så passade jag på att klippa mig. De hade ett standardpris sen beroende på vem man ville bli klippt av så fick man lägga till extra. Jag valde att bli klippt av en Art Director. Lite rolig titel på en frisör, men han var jätteduktig och jag blev nöjd med resultatet! Nedan är precis före klippningen:

Ibland så blir personalen på ställen förskräckta när vi kommer in och ursäktar att de inte har någon engelsk meny. Vi tycker dock inte att det gör så mycket, det är ganska kul att bara peka på något i menyn och se vad man får. :) Det har funkat bra hittills, förutom då jag lyckades få bläckfisk. Nedan smakprov på en meny:

Kackamilla: Kanasawa, dag 46: Mera snö och grillning

Camilla — 2011-02-03T07:30:10+00:00

Idag vräkte snön verkligen ner! Tur att det finns paraplyn! Vi promenerade till ett områden med massa shrines och tempel. Det var ganska kallt, men också ganska kul med all snö. Vi fick veta att detta är det värsta snöfallet de har haft på 20 år!

De har en liten annorlunda metod än hemma att hålla vägarna snöfria, de har små vattenspridare med jämna mellanrum mitt i vägen som sprutar ut vatten. Fungerar förvånansvärt bra faktiskt (tills det blir minusgrader för då blir alla vägar is, det hände igår kväll).

Efter att ha promenerat runt i kylan i någon timma så var jag riktigt frusen. Jag lyckades dessutom göra en praktvurpa när jag skulle slå snö av skorna och 5 minuter senare blir jag nerstänkt på bägge benen av en bil. Inte så roligt att bli blöt när det är kallt ute.. :(

På kvällen hittade vi ett ställe där man fick grilla sin egen mat! Ingen meny på engelska så vi chansade oss fram en del, fick hjälp av personalen också som gjorde sitt bästa för att förklara vad vi åt. :) Nedan är vad vi tror är revbensspjäll från ko.

Nedan är grisnacke, den skulle ätas med wasabi och det var riktigt gott!

Nedan är ko-lever, det var inte så gott.

Vi tror att nedanstående är ko-inälvor, men vi är lite osäkra. Det var inte heller så gott...

Nedan är också någon del av kossan, oklart vilken.

Nedan är gris-tunga, det var gott!

En ganska intressant och ganska god måltid, mysigt att sitta och grilla inomhus efter att ha varit ute och frusit hela dagen.

Kackamilla: Kanasawa, dag 45: Slott, trädgård och mera snö

Camilla — 2011-02-02T03:21:06+00:00

Idag tog vi oss ut på lite sightseeing i Kanasawa. Först ett tempel:

Runt templet var det fullt med lappar som folk lämnat, oklart vad dessa är, om någon vet så lämna gärna en kommentar! Jag och Jonas har funderat på böner, önskningar eller dåliga fortunes som folk har fått.

Sedan promenerade vi vidare i kylan (för idag var det kallt!) till Kanasawa Castle. Ett slott som har bl.a. brunnit ner tidigare, så allt är återuppbyggt och gjort av trä (träet luktar fortfarande nytt). Liten del av slottet till höger på bilden:

Kort taget ut på omgivningarna inifrån slottet, alla fönster var smala men karmarna var tjocka, därav inramningen på kortet.

Som sagt allt var gjort i trä därinne och många trappor fanns det. Man fick inte ha på sig sina egna skor därinne, vilket jag kan förstå med tanke på snön och slasket utanför. Man fick låna tofflor som var alldeles för smala för mina klumpfötter vilket gjorde att vandringar upp och ner för trappor inte var så enkelt, nästan lite komiskt när man försökte behålla tofflan på foten. :)

Det nedre taket på fotot nedan är till en öppning som de (på det riktiga slottet en gång i tiden) använde för att kasta ner stenar på inkräktare.

Foto inifrån slottet, som ni ser så saknas alla typer av inredning:

Bild då vi är på väg från slottet:

Efter slottet gick vi till en park: Kenrokuen garden som låg slottsparken där vi såg på lite allt möjligt, parken var fin i vinterskrud, men jag kan tänka mig att den är ännu vackrare på sommaren. Nedan är Kotojitoro lantern som var väldigt populärt bland de japanska turister som vi såg.

Och så ett foto där jag r med, som ni ser har jag anammat att gå med paraply när det snöar. Inte så tokigt faktiskt då man slipper bli blöt. Här gör dessutom nästan alla det, så man behöver inte känna sig märklig, i Sverige är ju paraplyn mest för regn och ej för snö.

Staty i parken:

Efter slottet och parken så var vi trötta, frusna och hungriga. Vi hittade då ett litet kaffeställe som hade bara kaffe på menyn. En trevlig farbror som t.o.m. hade sin egen rostmaskin, se nedan. Synd att vi inte förstod varandra han kunde säkert ha berättat ett och annat intressant annars.

Senare på kvällen när vi gick ut och åt hände något lite småkul. Precis när vi kliver innanför dörren på restaurangen så får en japansk tjej syn på Jonas och helt spontant säger hon ganska högt: ååååååååååh! Lite kul, men vissa reagerar mycket på blåa ögon här, jag har dock inte fått samma reaktion som Jonas fick. :)

Kackamilla: Kanasawa, dag 44: Shopping i snön

Camilla — 2011-02-01T02:13:59+00:00

Idag åt vi japansk frukost med 8 rätter. Laxen var supergod, friterad sallad ganska intressant och misosoppa gott som alltid, annars var det mest trist..

Tog ett foto utanför där vi bor, kan nästan förstå att vi hade lite svårt att hitta i mörker och snöfall... jajemän där inne i hörnet är det! :)

Efter frukost blev det efterrätt: flytande pannkaka som vi hittade i vending machinen utanför. Smakade ganska bra, men sött!

Dagen spenderade vi med lite shopping, Jonas köpte nya skor och jag nya strumpor samt ett par fleece"tofflor" för det är så kallt på golvet där vi bor. Det var ganska kul när Jonas handlade skor för expediten kunde i princip ingen engelska. Jonas lyckades dock förklara att skorna var för smala, varpå expediten hämtar någon mojäng som hon använde för att göra skorna bredare genom att spänna ut dom. Detta hjälpte dock inte jättemycket. Kort från dagens promenad nedan.

Kackamilla: Tokyo/Kanasawa, dag 43: Fisk, tåg, snö!

Camilla — 2011-01-30T14:25:21+00:00

Idag gick vi upp supertidigt eftersom vi skulle på den kända fiskmarknaden i Tokyo som ligger i Tsukiji och de har bara öppet tidigt på morgonen (öppnar kring 5.30). Jag tänkte först inte följa med eftersom jag fortfarande inte var helt kry, men då jag mådde lite bättre så hakade jag på. Vilken stor marknad det var! Det märktes också tydligt att det inte var något de iscensätter för turister, utan som turist var man mest ivägen och blev muttrad åt av småstressade japaner som skulle göra dagens inköp till restaurangen. Dessutom fick man akta sig noga för att inte bli överkörd av alla små fordon som de körde runt med. Lite blandade bilder nedan:

När vi så kände oss nöjda med att ha sett massa död fisk så åt vi istället lite frukost. Det blev sashimi med tonfisk. Riktigt god fisk, men lite väl tidigt för att
äta rå fisk, jag fick inte i mig så mycket som jag hade velat... lite svårsmält..

Kort från Tokyo nedan, helt snöfritt som ni kan se..

Vi hämtade sedan upp vårt bagage och tog oss till tågstationen för att åka till Kanasawa, ett lite mindre ställe i Japan. Efter lite småslumrande på tåget körde vi igenom en tunnel och vips! Massa snö!

Vi hoppade av tåget i Nagaoka för att hoppa på nästa tåg. Men icke. Tåget till Kanasawa var inställt på grund av snön. Den snälle spärrvakten hjälpte oss dock att hitta nytt tåg. Så vi fick åka tillbaka några stationer mot Tokyo för att sen byta tåg igen. Detta tåg gick dock och vi kom fram till Kanasawa någon timme senare än vad vi annars skulle ha gjort.

I Kanasawa var det kallt och det snöade. Jag fick känna av hur trött jag fortfarande var i kroppen efter förkylningen. Det var ingen rolig promenad till vår guesthouse med tunga ryggsäcken. Dessutom var det svårt att hitta sista biten. Till sist så frågade vi en förbipasserande farbror om vägen, och efter att ha involverat några tjejer i att förstå vart vi skulle så bad han oss följa honom. Problemet när man frågar efter vägen på ett språk man inte behärskar är att man förstår inte svaret man får... men han var snäll och följde oss, han fick dock stanna en gång till på en restaurang och be dem guida honom.

Väl framme var personalen glada att se oss, de fnissade åt all snö vi hade på oss och gav oss varsin handduk. Stället är japanskt med sängar på golvet, mysigt!

Varmt te och en karamell satt fint efter den kyliga promenaden!

Foto taget av Jonas i närområdet:

Trötta och hungriga gick vi ut och åt på kvällen. Jag lyckades beställa in något pizzaliknande fast gjort på potatisdeg tror jag, med bläckfisk på... tycker inte om bläckfisk... Jonas beställde in en gryta som smakade bra, men superstark (iaf enligt mig). Lite besviket gick jag och la mig frusen, hungrig och jättetrött efter denna långa händelserika dag!

Kackamilla: Tokyo, dag 42: Sjuk och trött :(

Camilla — 2011-01-30T04:33:35+00:00

Vaknade sent idag, sååå trött. Inte roligt att vara sjuk... vill ju ut och upptäcka Japan!!! Något jag upptäckt är alla vending machines som de har, jag har aldrig sett ett så brett utbud av drycker, både kalla och varma. Vill ta med mig dessa till Sverige!

Dagens aktivitet blev i princip ut och äta och sedan tillbaka hem till hotellet, jag är inte pigg som sagt... Dagens mat nedan:

Köpte nedanstående i maskinen, riktigt sur, men den är nog nyttig och kanske kan få mig friskare igen?

Utsikt från hotellrummet på kvällen:

Kackamilla: Tokyo, dag 41: Framme i Japan!

Camilla — 2011-01-29T12:13:59+00:00

Sov ganska mycket under flygresan, men kände mig trots det ganska slut när jag anlände till Tokyo. Hade inga problem att hitta det tåg Jonas instruerat mig att ta från flygplatsen. Hade större problem dock att hålla mig vaken på tåget, dumt med förkylning! Nedan en bild på en japansk toalett från flygplatsen:

När jag kommit till Ueno, där jag skulle möta upp Jonas tog det en liten stund att hitta honom, jag hade antagligen tagit fel tåg eller gått av på fel ställe, vilket förstod jag aldrig. Hittade honom i alla fall, så nu är jag inte ensamresande längre. Jonas guidade oss till hotellet där vi skulle bo i två nätter, jag var inte mycket till hjälp, kasst som jag mådde. Nedan är utsikten från hotellrummet som låg på 24:e våningen:

Efter i checkat in så stack vi ut och åt. Råkade hamna på ett ganska lyxigt ställe, riktigt god lax, men riktigt lite mat och ganska dyrt. Så efter maten gick vi och åt mat en gång till, på ett billigare ställe med större portioner. :) Sen blev det tillbaka till hotellet för att sova.. usch för att vara sjuk och trött!

Kackamilla: På väg mot Tokyo, dag 40

Camilla — 2011-01-29T11:02:50+00:00

Det har så blivit dags att lämna USA bakom mig och dra vidare mot Japan där jag ska möta upp Jonas igen. Tyvärr har jag börjat bli förkyld, känns inte bra med tanke på att Japan är kallare än Kalifornien, men inte mycket att göra något åt.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag gillade USA betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Vill hemskt gärna åka tillbaka någongång och i så fall hyra bil och se mer av småstäderna och naturen, har ju främst blivit storstadsliv under denna resan.

Kackamilla: Los Angeles, dag 39: Universal Studios

Camilla — 2011-01-28T02:26:13+00:00

Universal Studios, det ställe som jag blivit mest rekommenderad att åka till i Los Angeles stod på dagens schema. Jag åkte dit tillsammans med två britter från hostelet som skulle dit samma dag.

Vi började med att åka på studio rundturen, den var riktigt bra! Lite foton nedan på vad vi fick se och uppleva.

Besök i King Kong's värld på Skull Island:

Litet smakprov med eld och bilar:

Besök på Wisteria Lane (där Desperate Housewifes filmas):

Efter turen så hälsade jag lite på hajen:

Och på Bart och Lisa:

Vi var också in i House of Horrors, de hade riktigt bra skådespelare därinne som skrämde i alla fall mig riktigt bra.

Vi åkte nästan allt som var öppet och allt var roligt även om det oftast var för korta åkturer. Skönt i alla fall att det är lågsäsong eftersom köerna därav var ganska korta. Nedan Mumien, en inomhus berg- och dalbana i mörker.

Efter Jurassic Park-åkturen var en av mina brittiska vänner genomblöt, jag klarade mig dock bra då jag satt i mitten av båten.

Jag träffade en grön kompis:

När det började skymma blev himlen rosa:

Dags att säga hej då till Universal Studios och åka tillbaka till hostelet efter en riktigt rolig dag!

Z:a: Fisk Marknad och Snöventyr

2011-01-27T11:35:12+00:00

uppdaterad 2011-01-27 16:40 med lite länkar till bilder och videos

Fish Market

Så sista dagen i Tokyo var en tidig dag. 05:00 var det uppgång för Fisk Marknaden i Tsukiji . En riktig upplevelse med sashimi på risbädd frukost. Var skit coolt.

Snöventyret börjar

Efter det så hämtade vi ut våra JR Pass och sedan for vi iväg mot Kanazawa. Kanazawa är en kust stad som ligger rakt väster ut från Tokyo. Vad jag hade hört så skulle det vara lite snö där, men det var inte riktigt vad det vart.

På tåget såg vi bergen komma närmare och närmare och sedan åkte det plötsligt in i en tunnel. När vi kom ut från tunneln så var där snö. Snö , snö och mer snö . Snöade gjorde det också. Helt oväntat! Vi klev av för att byta tåg i Nagaoka och går ner och letar nästa tåg. Vi hade inte mycket tid på oss så vi var lite stressade. Frågade en spärrvakt och hans armar gjorde direkt ett Kors! "No train, Snow!". Så, tåganslutningen gick inte. Men vakten var mycket mycket hjälpsam och hittade ett annat tåg som gick en annan bana där vi nu skulle byta igen i Echigo-Yuzawa. Jippi. Men jag tänkte att när vi kommer ner från bergen så försvinner mycket av snön. Nu gick allt bra men när vi kom fram så stor-snöade det. Efter ca en timmars promenad och lite hjälp på slutet så hittade vi till vårt gäst-hus för närmaste fyra nätterna. Rummen är i äkta Japans stil ! Klockrent. Men nu ska vi ut och käka mat... Mycket mat.
'

Kackamilla: Los Angeles, dag 38: Bokstäver och LA Ink

Camilla — 2011-01-26T04:20:23+00:00

Idag blev det en tur till Hollywood-skylten. Många gnällde om att det var mycket uppför, de har tydligen inte varit i San Francisco. ;)

Utsikten över L.A. var fin däruppe:

Litet panoramafoto:

Efter promenadturen så hade jag en tid bokad hos High Voltage Tattoo, eller mera känt som LA Ink ifrån tv-serien med samma namn. Det visade sig dock efter ca: 1,5 timmes ritande och ändrande av artisten efter önskemål från mig, att det ändå inte blev så som jag hade tänkt mig, så jag skippade tatueringen. Kan tillägga att vi skiljdes som vänner. :)

Kackamilla: Los Angeles, dag 37: Beverly Hills & Bel Air

Camilla — 2011-01-26T04:08:35+00:00

Idag blev det ytterligare en promenerade tour, denna gång till Beverly Hills och Bel Air för att se hur de rika och kända bor.

Vi började med att titta på Elvis hus, tyvärr var det ganska vanligt förekommande under turen att vi såg grindarna mest och husen minst. Jag kan dock inte klandra kändisarna, jag minns hur drygt jag tyckte det var i BVI när turistbussar åkte förbi och tittade på min när jag solade på gården.

Nedan är portarna till huset som Michael Jackson spenderade sina sista månader i livet i. :(

Nedan har vi Playboy Mansion där Hugh Hefner bor.

Den kändisspotting som vi gjorde var Bryan Wilson från Beach Boys, som var ute på sin förmiddagspromenix, samt att några tror att det var Usher som körde förbi i en bil. Nedan är hotellet där Richard Geres rollkaraktär bor i Pretty Woman filmen.

Här är en riktigt fin och dyr bil:

En av de lite märkligare sakerna jag upplevde under turen var då vi tog paus för lunch. Jag gick och satte mig i en park, kände det var skönt att få lite lugn och ro. Plötsligt så hör jag massa ljud i buskarna bakom mig, visar sig att det är en paparazzifotograf som knäpper helt galet många bilder av en kvinna med två lekande barn precis framför mig. Ingen aning om vilka de är, men vad märkligt med människor som knäpper kort på en bakom buskar. Blä, skulle aldrig vilja ha det så! Tur att vi it-konsulter sällan blir kända. :)

Z:a: Tokyo

2011-01-25T03:32:25+00:00

Mat Mat Mat. Massor av Mat

Första dagen här i Tokyo vart jag rekommenderad av en vän från SonyEricsson-Japan att gå till Tokyo Dome eftersom de hade en mat-festival där. Så nu har jag ätit mat från hela Japan, dock vet jag inte vad det var jag åt, vad det hette eller vart de kom ifrån. Men gott var det! Allt utom det absolut sista jag köpte. Jag var mätt och tänkte att någon efterrätt skulle smaka smaskens, hittade ett stånd med kylda bitar av något jag inte såg vad det var men tänkte att kylda saker brukar vara söta saker så lade ut lite Yen på en kopp. Tog första biten och insåg att det var hårt brosk som var friterat och sedan kylt till ca 0 grader. Fyyyy.. kan jag bara säga, men det jag har smakat på det, vilket var ett äventyr is sig.

Där var det också framträdanden av japansk dans och någon sak med en vang med massor av lampor. Helt otroligt när de helt plötsligt började välta vagnen .

Sushi och Guld-skiten

Träffade på en Japan (Akihiro) på Hostlet som var i Tokyo över dagen. Han kom från Kobe och visste lika lite om Tokyo som jag men eftersom han är Japan kunde han fråga folk om allt vi ville veta. Vi drog ut i Asakusa och gick runt, käkade Running-Sushi och hade allmänt trevligt. Sushin var den bästa jag någonsin ätit och Akihiro sade när vi gick ut att han hörde på vägen ut att en Japan som var på väg in sade att Sushi-resaurangen nyligen blivigt omröstad som en av Tokyos bästa. De hade tillockmed levande sushi. En bit sushi som rörde på sig när kocken slog på den. Japanarna vart helt tokiga i den så jag fick aldrig chansen att smaka, men iden att döda något genom att bita i den är inte direkt det smakligaste jag kan tänka mig.

I Asakusa såg vi bland annat en sak som jag såg första gången jag var i Tokyo med Syster-yster. En stor guld sak på ett hus som ser väldigt konstigt ut . Det visade sig att det är ett öl-företag som har byggt byggnaden där huset brevid ska vara en öl och guld saken ska vara en gyllene öl bubbla. Dock var arkitekten rädd för jordbävningar så bubblan lades ned istället för att stå upp vilket gjorde att den ser lite konstig ut. Tokyaner kallar den "den gyllene skiten" (the Golden Poo) och den har blivigt lite av ett landmärke.

Tracking

Sedan var det lite city tracking. Jag drog till en park och tänkte gå runt där en dag men den var stängd den dagen så jag drog ut i Tokyo och gick från Shibuya till Shimbashi, en lagom promenad på ca 5 timmar. Vandringen var klockren eftersom det tog mig från köp-centret Shibuya till Överklass butiker, den Politiska områdena i Tokyo vidare genom bostads kvarter och till slut till små-butikerna i Shimbashi. Väl hemma så stötte jag på en Finne. Han visade mig en skön liten Pub i Asakusa där vi slog oss i hop med en Japans nisse som kunde lite Engelska och en Japans nissa som knappt kunde någon. Väl vänner och glada i hågen så hamnade vi på ett Kareoke ställe.

Kareoke

Kareoke här i Japan är mycket anorlunda än från gammla fina Sverige. Här går man in och hyr ett litet rum med en soffa, ett bord, en TV och en Telefon. Soffan sitter man i medan man laddar och sjunger från TV:n och på bordet står vad än man vill ha att äta och dricka som man beställer från Telefonen.

Vi körde många gamla klassiker och fick höra allt från traditionella Japansa låtar (typ Beatles) till senaste Japanska hittarna. Efter en många öl, fler skratt och många öl så närmade klockan sig fyra och det var dags att kräla hem. :)

Inte Fet utan SUMO

Bakis och glad så var det Sumo-dag som stod tablån nästa dag, med sumo-älskande kille från Hostlet som guide.

Dagen började med "äkta" sumo-lunch och sedan vidare till Sumon. En sak som slog mig var att Sumo-nissarna dansar och det är många traditioner inblandade där själva brottningen bara är en mycket liten del. Vi hade de absolut sämsta plattserna i hela arenan men det gjorde inte så mycket, vi hade mycket kul och man såg riktigt bra även om man inte riskerade att få en sumo-brottare över sig.

Sedan var det hem till sängen eftersom jag aldrig riktigt hade piggnat till efter Kareoken.

Äntligen Park och Electric City

Dagen efter så drog Finnen vidare upp till norra Japan och jag gjorde ett försök på parken igen. En klockren dag men jag tog så många kort att det får bli en länk till bilderna och inte mycket mer om den.

Sedan var det Akihabara (Electic City) där de har data prylar tills man spyr och japansk-manga till tills man går av.
Efter Akihabara så drog jag till Roppongi vilket är "party" distiktet, men det var inget kul alls. Att gå där själv som vit man gjorde att man fick en inkastare på sig var tredje meter med garantier om topples och naket på varända ställe de hade att erbjuda.

Så jag gick därifrån ganska snabbt och hittade en liten Pub där jag träffade på några Japanare som satt och tog en lugn öl istället. Fick tipps på fler matställen överallt i Tokyo, alla har sin favvo restauran och alla vill att man drar dit. Ett var ett ål-ställe i Asakusa (där jag bor). Var så trevligt att jag höll på att missa tunnelbanan hem och hade tur som hamnade på sista tåget hemåt.

Gamla vänner och nya rätter

Hade en superduper kväll med två gamla kollegor från SonyEricsson Japan som tog och två kollegor till ett skönt litet ställe i Shiganawa där Tom beställde in många små rätter som vi alla delade på. Helt underbar mat, öl och kväll. Fast Hirota beställde något som de påstod var gris-häl som han vägrade äta och han garvade glatt så fort någon åt av den. En super kväll! Tom och Hirota och de andra hälsar till ALLA i Sverige!

Yoyoyoyoyogi

Dagen efter så hittade några Canadensare mig på morgonen och vi drog ut på sight-seeing. Yoyogi (sub-kultur paradis), Shibuya (shopping) osv. Och sedan krog-kväll som slutade med Kareoke! :)

Sista dagen på Hostlet drog vi ut och käkade Ål på ål-stället jag vart rekommenderad vilket var helt otroligt, gick runt mer och hittade en liten liten super duper liten stå-krog. Krogen är så liten så det var mer rum för bar-personalen än för bar-gästerna. Super ställe och dagen efter vi var där är idag då detta skrivs. Jag har precis checkat ut och Camilla kommer idag till Tokyo.

Vi ska bo på lite lyx-hotell i två dagar vilket ska bli skönt och sedan börjar resan ut i Japan till Kanazawa. En trött liten stad med många gamla gator och lite annorlunda kultur än Tokyo. Kan bli skönt att relaxa lite efter tokiga Tokyo.

Och så är Album sidan uppdaterad, lite nya album och fler bilder i vissa gamla album.

Ha det bäst!