http://jozz.se/blogg.php 30 sv Z:as BLogg från jozz.se Tue, 24 May 2011 15:22:58 +0200 Tue, 24 May 2011 15:22:58 +0200 http://jozz.se/blogg.php http://jozz.se/blogg.php
Så tog man sig från Bengaluru till London. Jag skulle vilja berätta om flygresan men efter att ha suttit 8 timmar på flygplattsen eftersom flyget lyfte 6:30 och sista bussen gick 11:00 så är allt jag kan säga att det gick att sova.

I London så hade jag lite vänner som dök upp vilket var otroligt roligt. Vi drog på Natural History Museum, Harrods (med opera), The Tower of London och lite krogar och restauranger. London i sig var helt otroligt. Uppstädat och tvättat inför kungligt bröllop och alla träd hade just slagit ut så bladen var lysande gröna.

Ett av de starkaste minnena var när vi hade tappat bort os lite och kom förbi ett parkerings-stängsel där hela stängslet var fullt med upphängda blommor. På många av blommorna så satt det små lappar med texter som "We will never forget you". Vi hade råkat på Cross Bones Graveyard. En gammal begravningsplats för mindre uppskattade element i samhället som hade stängts 1853. Efter stängningen har invånarna i området försökt behålla minnet av de begravda där mot lokalpolitiker och byggnads entreprenader.

Slutade dock London tillbaka på Hostel och drog runt lite i London med folk därifrån. Såg bland annat British Museum och Speakers Corner med vanliga tokstallår, religiösa tokstallår och politiker. :)

Men nu är jag hemma och ska se om jag inte kan göra Sverige i sommar. :) Fri, 29 Apr 2011 14:26:33 +0200 http://jozz.se/blogg.php#st72 http://jozz.se/blogg.php#st72
Efter en skön paus i Kozhikode så vart det tåg till Kochi.

Koshi

Koshi är en fiskestad i södra Indien med brittiska rötter.
I Koshi drog vi ut på båt-safari i kanalerna i Kerelas backwaters.
Mycket bättre än jag förväntade mig

Ooty

Vi fick ett förslag från Akki (en indisk vän) att prova Ooty. För att ta sig från Koshi till Ooty så är det en hel natt tågande med två byten som ligger lagom utspridda så man kan somna men aldrig riktigt sova innan nästa station. De två första tågen är vanliga indiska natt-tåg som tar en till Mettupalayam och där ifrån går ett gammalt, gammalt ång-tåg på en smalspårig kuggstångsbana. Det är ett världsnatur-arv. Vi hade biljetter till tåget men de var endast vänt-listade, så om 27 personer hade avbokat sina biljetter så skulle vi få plats. Så klart så hände inte det men vi sprang runt på stationen och lyckades hitta ett boknings-skjul som var utan köer där vi lyckades få två biljetter.

Glada och lyckliga satte vi oss på tåget, köpte lite frukost från en gatuförsäljare och så var vi iväg. Tåget åker längs med bergväggar och över tunna gamla broar i ett underbart landskap. Vi satt och njöt av utsikten och tåget när det plötsligt small till bakom oss. Vi satt längs bak i tåget och loket puttade vagnarna framför sig så det var tåget som hade gått sönder. Efter att det stannat och all ånga hade försvunnit så kunde vi inspektera skadorna. Det var en av ång-cylinder-blocken som hade smällt, och smällt ordentligt. Så det vart en fyra timmars väntan på ett nytt lok. Vi vart bjudna på hemmalagat krydd-ris från en snäll indisk familj och när det nya loket äntligen kom så var det bara att backa tåget och åka till baka. Så nu gick det inga tåg till Ooty så vi fick sitta på en buss som gick över smala serpentin-vägar i fyra timmar för att nå staden.

Väl i Ooty så fanns där en underbar konstgjord sjö som vi vandrade runt.

Sista kvällen var vi inne Ootu, vi satt och vilade oss på en bakgata där det lekte några barn. Såklart vart de mer och mer intresserade av oss. Så efter ett tag stod de på en balkong bakom oss och ropade "Hello", men mer än så vågade de inte. Jag tog fram min kamera (en bra isbrytare) och försökte ta kort men de gömde sig direkt. Det vart som en lek. För att få med dem så började jag
spela in en video då de gömde sig utan att de visste om det vilken var super kul att titta på när jag visade upp den. Då släppte det och de kom ner och pratade med oss. Bakom stod mödrarna som ville att de skulle lära sig bättre engelska och därför manade de på barnen att prata med oss. De bjöd på snacks och visade upp lite lekar de brukade göra. Tillslut var vi tvungna att gå, vi skulle ju till Bengaluru och möta Akki igen dagen efter.


Mysore

Så i Mysore så träffade vi äntligen Akki som visade oss runt lite och så gick vi och tittade på palatset. Käkade god mat på banan-löv och bodde på det absolut lyxigaste hotellet jag bott på under hela min resa! Klockrent.

Medan vi var ute och gick så träffade vi på en dansande folkmassa, Akki trodde att det var för någon gud men var inte övertygad. :)

Bangalore

Sista stället i Indien var Bengaluru (Bangalore). Vart mer god mat med Akki och så kunde jag äntligen koncentrera mig lite på att köpa souvenirer och presenter. Jag försökte även hitta lite vykort sista dagarna men det är ganska omöjligt att hitta i Indien och just Bengaluru är inte en vanlig turist-ort så där är det ändå svårare.

Träffade lite skönt folk i en park sista dagen och fick åka Motorhojj i Benalurus trafik i 120, vilket var en kul och skräckinjagande upplevelse. Sat, 16 Apr 2011 22:17:35 +0200 http://jozz.se/blogg.php#st71 http://jozz.se/blogg.php#st71
Delhi

Så efter Rishikesk så var jag tillbaka i Delhi och mötte upp med Héléna som är en vän från Frankrike. Vi åkte såg ganska mycket i Delhi men jag tror att det finns mer att se. Vi såg moskeer, marknader och gick till ett shiekh tempel där de delade ut gratis mat till den som ville ha.

Efter Delhi vart det Agra och Taj Mahal.

Agra

Agra är det absolut mest turistiga som finns i Indien eftersom Taj Mahal ligger här. Men staden har även annat att bjuda på. Vi bestämde oss för att gå mesta bitarna i själva Agra men först så var det en taxi till en Tågstation för väsk förvaring.

Efter det var det gick vi till Taj Mahal. Tror inte jag behöver berätta vad det är, eller hur? För mig var det en liten besvikelse. Tror att jag hade för stora förväntningar. Men stort, vitt och torrt är det. En besvikelse var att de fontänder som finns runt hela huvudbyggnaden gapade tomma och torra.

Så efter en besvikelse så ville Héléna till Baby-Taj vilket betydde en riktig ordentlig promenad tillbaka till Agra och över floden som rinner igenom staden. För att korsa floden så gick vi över en tåg bro, precis sådär som man ser i filmerna vettni. En bar metall-bro med ett tågspår och en smal, smal gång-ränna brevid. Vi tog oss över bron och hann precis av när ett stort, långt gods tåg kom över bron i sakta, sakta mak.

Baby Taj är en byggnad som är föregångaren till Taj Mahal kan man säga. Båda är byggda i ungefär samma stil med skillnaden att Baby-Taj är äldre, mer färgrik och mindre. Detta vart höjdpunkten i Agra. Mycket vackert, mycket lugnt, nästan inga turister och med en mycket bättre atmosfär. Runt Baby-Taj finns gräs-lättar där vi tog en längre paus under ett träd med barn lekande i bakgrunden och Baby-Taj i förgrunden.

Vi tog en Rickshaw tillbaka till Red Fort vilket är ett gammalt, gammalt Fort som ligger precis i Agra. Var också bra, men var lite väl trött för att verkligen uppskatta det.

Så efter en dag i Agra så var det bus till Tunla bus-station, auto till Tunla tåg-station och sedan tåg till Varanasi.

Varanasi

Varanasi är kanske en av världens märkligaste städer. Den är en av världens längst kontinuerligt bebodda stad och en av de heligaste städerna i Indien. Staden ligger vid floden Ganges och det finns två åar som har sitt utlopp i Ganges i staden. Hinduer tror att om man dör mellan dessa två floder så bryts man ur reinkarnations-cykeln. Det är också från Varanasi världen skapades och

Mumbai

I Mumbai så drog vi ut till Elephant Island för att titta på grottor. Grottorna vart är gjorda av människor för länge länge sedan och är fulla med guda-statyer direkt gjorda ur berget. Grottorna vart förstörda av Portugiser när det hittade dem eftersom de inte var kristna, ett stadium alla religioner verkar gå igenom.

Kozhikode

Paus i Kozhikode, vi gjorde inte mycket. Men var nere vid stranden och gick och letade efter kanaler. Tue, 05 Apr 2011 20:21:47 +0200 http://jozz.se/blogg.php#st70 http://jozz.se/blogg.php#st70
Destination, okänd...

Efter Gorakhpur så visste jag inte riktigt vart jag skulle dra. En vän från Frankrike skulle komma till Delhi innom några dagar så jag var tvungen att hålla mig därekring. Så jag tog ett flyg från Gorakhpur till Delhi, en natt på ett Hostel och tänkte att jag skulle se Jaipur efter det. Så jag drog från hostlet tidigt in till New Delhi Railway station för att få tag på biljett till Jaipur. På stationen har de ett turist-kontor som jag efter lite trassel hittade till (Metro-stationen för New Delhi station ligger på baksidan av stationen... bahh). Där var det lång kö och när jag kom fram till första stationen för att få tåg-nummer och en biljet-beställnings-form så sade en "ytterst trevlig" informations-tant "Jaipur! No train today!". Jag hade läst lite om Hardiwar så frågade om det istället. "Hardiwar! Sleeper only! One person, take form!" fick jag tillslut ur henne. Efter det var det längst bak i kön och mer väntan. Medan jag satt där och väntade kom en engelsk kille och frågade om det var någon som ville åka buss till Hardiwar med honom eftersom informations-tanten hade sagt till honom att alla tåg var fulla till Hardiwar. Jag berättade att jag minsan hade fått tåg-nummer dit och det skulle finnas plats. Jag skrev in två personer istället för en på formen och till slut var det vår tur. Inga problem att få biljett och det fanns till och med AC-Sleeper plattser kvar.

Så vi spenderade dagen runt New Delhi station och drog till slut till Old Delhi station där vårt tåg gick ifrån. När tåget kom in, en timma försent, så hoppade vi på tåget hittade våra plattser och där satt även en amerikan. Både han och engelskmannen var på väg till Rishikesh vilket ligger en timmas buss från Hardiwar. Eftersom jag inte hade någonstans att bo eller viste något om Hardiwar så bestämde jag mig för att hänga på dem. När vi kom till Hardiwar tog vi bussen mot Rishikesh. På bussen stötte vi på ytterligare en engelskman.

Rishikesh

Väl framme i Rishikesh så strosade vi runt och letade hotel och till slut så hittade vi ett billigt och bra hotel lite utanför själva staden. Rishikesk är en stad vid Ganges som är full av yoga-ställen och Ashrams. Eftersom jag inte är så intreserad av sådant så letade jag lite annat att se där. Visade sig att de hade lite vattenfall och så är det staden där Beatles spenderade sin knark-period på. Jag och amerikanen gick till Beatles ashram för att titta lite och det var helt otroligt. Det är ett ashram som har glömts bort. Efter beatles så gick stället i konken och sedan dess har det fått förfalla utan någon som har tagit hand om det. Folk har varit där och tagit allt av värde och allt annat har fått förfalla till ett ställe som är ett av det mest magiska jag har varit på. Fler-vånings-hotell och traditionella krypin där allt är skitigt, mögligt och sönder. Trädgårdarna har fått blomstra utan kontroll och allt med en underbar utsikt över Rishikesh.

Men jag hade bara två dagar där innan jag var tvungen att åka tillbaka till Delhi. Amerikanen skulle också till Delhi så vi tog en Sleeper, denna gång utan AC, tillbaka. Mon, 21 Mar 2011 07:18:20 +0100 http://jozz.se/blogg.php#st68 http://jozz.se/blogg.php#st68
Chitwan

Chitwan är ett naturreservat i södra Nepal där det ska finnas tigrar, hjort, noshörning, elefanter, massor av fåglar och många andra djur. Jag bestämde mig för att ta två nätter där eftersom jag var ganska trött på Kathmandu och inte ville ha en 16 timmars bussresa till Indien framför mig. Så jag tog första buss-etappen mot Indien till Chitwan vilket var 6 timmar i en skitig buss som ständigt förflyttade sig söderut och mot lägre höjder. Vägarna var för det mesta ok och gick på små vägar längs med bergs-sluttningar och över små floder tills vi kom fram.

I Chitwan vart det mycket att se och hotellet var riktigt bra, dock utan internet. Dock var det ganska tomt och gästerna där verkade vara jag och en fransk familj (två döttrar med sin mamma). Men det var dags för natur och programmet lämnade inte mycket tid till umgänge.

Fågelskådning, åka elefant och kanot var på programmet. Vår guide var riktigt bra med god engelska och toppen humor. Jag fick se vilda hjortar, fåglar, vildsvin och noshörning. Dock tror jag noshörningen var semi-vild och höll till vid turist-stråken i väntan på lite mat. Men kul och ganska skönt var det att slippa backpacka i två dagar. Kan högt rekommendera att ta två dagar i Chitwan om någon ändå är i Nepal och har två dagar över.

Med en fot i Nepal och en i Indien

När Chitwan var klart så siktade jag in mig på Indien och Gorakhpur. Jag hade bestämt mig för att ta landvägen från Nepal till Indien. Så nu var det bara 6 timmars buss till gränsen. På bussen stötte jag på en fransman och två fransyskor (joo, det verkar vara mycket franskt i Nepal) som också var på väg till Gorakhpur så vi slog följe. Bussens slutstation är cirka två kilometer från gränsen så man måste ta en rickshaw dit. Efter lite förhandlande vart det ca 7 kr per person för två kilometer rickshaw med full packning och till gränsen.

Att gå över gränsen var mäktigare än jag trodde. Nepal och Indien har ett avtal där bådas invånare får vandra fritt över gränsen. För turister finns på vardera sida en liten pass-station för turister som är otroligt svåra att hitta, speciellt på indiska sidan. Med exitform, entryform och lite stämplar så satte vi oss sedan på en ny buss som skulle ta oss fram till Gorakhpur. Två och en halv timma skulle det ta och fem timmar senare var vi framme och jag checkade in på ett av de finare hotellen i Gorahkpur. Finare betyder dock inte mycket mer än ett eget rum och ett fönster.

Gorahkpur

Inte mycket att säga om Goarkhpur. Hittade en nöjjespark med super snabbt pariserhjul som jag var tvungen att åka.